Besvärligt läge för hälsocentralerna i Skellefteå

Camilla Andersson ser inga enkla lösningar på situationen i primärvården i Skellefteå.

Foto: Malin Grönborg

– Kostnadsökningen beror bland annat på att primärvården gör mer. Vi ser att läkarbesöken ökar för varje år, säger hon.

Under de tre senaste åren har de ökat med 24 procent.

– Det är helt i linje med hur vi vill jobba. Fler ska söka sig till primärvården istället för sjukhuset, men vi har inte ekonomiska muskler för att klara det. Det är inte så att Skellefteborna är sjukare än andra.

Ännu dyrare

En stor andel hyrläkare och fler utbildningsläkare har också bidragit mycket till ökade kostnader. Kostnaderna för hyrläkare hamnar på cirka 60 miljoner kronor för primärvården i Skellefteå under 2019.

– Priserna för hyrläkare har också dragit iväg. Förut sa man att de var dubbelt så dyra som en fast läkare, men i dag är de mer än dubbelt så dyra, säger Camilla Andersson.

Under 2019 har primärvården haft 18 stycken utbildningsläkare och för 2020 har de precis haft ute ytterligare åtta tjänster.

– Vi vill förnya, så det är positivt.

Men kostnaden för övrig personal har också ökat då fler har anställts under 2019 jämfört med 2018.

– Vårt uppdrag har ju ökat och vi klarar också av att göra mer i primärvården.

Psykisk ohälsa

Annat som bidragit till ökade kostnader är samverkan kring utskrivningar från sjukhuset där primärvården i dag tar ett stort ansvar för patienterna efter sjukhusvistelsen.

Camilla Andersson började på sin post i våras och kommer från Norrbotten. Hon har noterat att primärvården i Skellefteå är bättre rustad för att ta hand om psykisk ohälsa än i Norrbotten.

– Även det kan förklara att vården är dyr här.

Ha basutbud

För att få ordning på ekonomin jobbar en arbetsgrupp med att se över uppdraget för hälsocentralerna i Skellefteå. Bland annat ser man över hur hälsocentralerna kan samarbeta mer kring vissa delar av uppdraget.

– I dag har hälsocentralerna samma utbud oavsett storlek. Vi vill säkra ett basutbud på varje hälsocentral men vissa saker kanske man kan få hjälp med på en annan hälsocentral.

Basutbudet är till exempel provtagning, vård av de mest sjuka äldre, BVC – sådant som tjänar på att finnas nära.

– Men exempelvis artrosskola eller psykosocialt team skulle man kunna samarbeta om för att bättre nyttja resurserna och få ett större patientunderlag.

Digital doktor

Det pågår även arbete kring digitalisering i projektet Västerbotten utan gränser.

– Vi ser över vilka delar som skulle kunna hanteras på distans. I dagsläget har vi kontakt med en väl bemannad hälsocentral i Stockholm som skulle kunna hjälpa oss. De privata leverantörerna av digitala tjänster går före oss här och det är klart att vi måste fundera på hur vi kan hantera detta i egen regi.

Tester ska pågå under januari och februari och det gäller digital konsultation vid ett av kommunens vård- och omsorgsboenden. Camilla Andersson tror att det kan leda till bättre kontinuitet än hyrläkare.

Finns planer på att minska antalet hälsocentraler?

– Det finns i dag ingen hälsocentral som lokalmässigt kan svälja en annans uppdrag. Det finns inga enkla lösningar i Skellefteå.

– Det vi har börjat titta på är om det är möjligt att ha läkare på plats färre dagar i veckan på mindre hälsocentraler, men det är än så länge på utredningsstadiet. En hyrläkare kostar i dag 60 000 kronor i veckan. Varenda dag som går att lösa på annat sätt är bra, tillägger hon.

Camilla Andersson räknar med att utredningsarbetet kring samarbetena ska bli klart under våren 2020.