Så här ska processen gå till för att komma framåt. Av skissen framgår att man hade börjat göra ett förfrågningsunderlag cirka två veckor innan den förra entreprenören tackade för sig.
Kommunens projektledning ser ut att ha varit väl förberedd inför Kauno Tiltais avhopp. Redan innan bolaget hade hävt kontraktet hade de börjat göra förfrågningsunderlag till hugade efterträdare.
I fredags fanns ett färdigt förslag som skickades till politikerna och på måndagen beslutade samhällsbyggnadsnämnden om upplägget.
Till att börja med ska man inte längre söka en totalentreprenör, såsom Kauo Tilati var. Då ansvarar man för både projektering och bygge. Det anses inte möjligt att hitta en ny totalentreprenör eftersom denne också skulle bli ansvarig för arbete som redan gjorts.
Istället ska Skellefteå kommun ta det ansvaret. Det ska göras besiktning och värdering av arbetet som Kauno Tiltai gjorde och sedan ska den nya entreprenören bara ha ansvar för att ta vid och göra resten.
Den nya entreprenaden blir därför en utförandeentreprenad med utökad samverkan, så kallad partnering. Det är en metod som anses särskilt bra när projekt är komplexa och problem behöver lösas på resans gång.
Skellefteå kommun ska därför ansvara för projektering, medan företaget tar ansvar för att göra jobbet. Parterna ska ha öppen redovisning mot varandra vilket ska ge större tillit än som varit fallet tidigare.
Den nya entreprenaden ska upphandlas i två steg. I det första ska man göra planering och kalkyler, och bedöma hur mycket det kostar att göra bron klar. Sedan ska kommunen bestämma om man går vidare, och om så sker ska det göras en ny budget som kommunfullmäktige beslutar. Om man går vidare har sedan bolaget förtur för att få bygga.
Det anses inte rimligt att bolaget ska erbjuda ett fast pris och det beror på svåra gränsdragningar mot vad som redan är byggt.
Istället anses det mest effektivt att entreprenören jobbar mot löpande räkning då alla kostnader redovisas. På kostnaderna får man lägga ett entreprenörsarvode på 11 procent som ska täcka administrativa kostnader, risk och vinst.
Om bolaget pressar priser och jobbar billigare än den så kallade riktkostnaden får de som belöning tar 16 procent i entreprenörsarvode (annars skulle de förlora på att vara sparsamma).
Om vissa moment blir extra dyra får de bara ta 6 procent i arvode på överskjutande kostnader (för att inte tjäna på att bygga dyrt).
Kommunen är angelägen om att hitta en motpart som de kan samarbeta väl med. Därför ska bolaget vara erfaret med att bedriva samverkansprojekt.