Bild från Botniabanan.
Trafikverket fick i mars uppdrag av regeringen att analysera åtgärder kopplade till industrisatsningarna i Västerbotten och Norrbotten. Det handlar både om järnvägar och vägar.
Syftet är att åtgärda brister och flaskhalsar. Uppdraget var också att se över möjligheter att tidigarelägga byggen.
Trafikverket har på fredagen, lämnat sin analys till regeringen. De konstaterar att det är tidskritiskt att få till infrastrukturen för den gröna industriomställningen. För att det ska gå snabbare anser Trafikverket att lånefinansiering är bästa lösningen i vissa fall.
När det gäller Norrbotniabanan anser Trafikverket att det finns ett behov att tidigarelägga bygget i sin helhet. Det är möjligt om finansiering säkras och att pågående överklagningar hanteras skyndsamt. I första hand ska bygget tidigareläggas med hjälp av lån.
Norrbotniabanan skulle kunna tidigareläggas så att Dåva–Skellefteå börjar byggas 2024 och kan stå klar 2032, istället för 2035 som det tidigare varit sagt.
Sträckan Skellefteå–Luleå kan börja byggas tidigast 2028 och vara klar till 2036, istället för 2040.
Även en flytt av E4 i Skellefteå kan tidigareläggas, anser Trafikverket. Då behövs mellan 250 och 500 miljoner i förskott, och det ska i första hand finansieras inom Trafikverkets ordinarie budget och i andra hand kan man tänka sig förskottering av Skellefteå kommun.
Bygget kan tidigareläggas med ett eller möjligen två år jämfört med liggande plan. I så fall kan bygget börja 2028 och den flyttade E4 står då klar 2031 eller 2032.
Tankarna om en broavgift har slopats, eftersom bygget enligt Trafikverkets regler då borde ha varit betydligt dyrare och större.
Men mest fokus i Trafikverkets utredning läggs på järnvägarna i Norrbotten. Enligt utredningen ser LKAB och H2 Green Steel järnvägssatsningarna som en förutsättning för deras framtida verksamhet.
När det gäller järnvägen mellan Luleå och Kiruna ser Trafikverket en möjlighet att tidigarelägga kapacitetshöjande åtgärder inom ramen för den årliga budgeten. De kan då färdigställas 2025–2030 istället för 2028–2033.
De förslår därtill en investering i ett dubbelspår mellan Luleå och Boden, en sträcka på 35 kilometer. För att kunna bygga detta tidigare föreslås att staten tar upp lån, och de extra kostnader som då uppstår; räntor och amorteringar ska finansieras med banavgifter. Dubbelspåret kan då byggas 2029–2033. Det bygget finns inte i den liggande nationella planen.
Detta uppdrag är slutfört. Nu väntar resten...
Trafikverket gör också en prioritering av åtgärderna. De två järnvägssatsningarna i Norrbotten anses viktigast att tidigarelägga. På tredje plats kommer Norrbotniabanan. Sist på prioriteringslistan ligger flytten av E4 i Skellefteå.
När det gäller finansiering skriver Trafikverket att den "breda uppfattningen" hos olika parter är att statlig infrastruktur ska bekostas av riksdagens anslag. Några parter har dock erbjudit sig att förskottera eller bidra på annat sätt för att snabba på byggena.
Eftersom förslagen kostar mer pengar än den liggande nationella planen medger, kommer det i framtiden att kunna satsas mindre på infrastruktur. Det ingick inte i uppdraget att peka ut vilka byggen som kan behöva skjutas framåt, men Trafikverket flaggar för att sådana ställningstaganden kommer.
Det påpekas också att ökade transporter i norr kommer att påverka järnvägarna längre söderut. Därför ska man börja en utredning kring all trafik i stråket mellan Luleå och Hallsberg.
Det är riksdagen som beslutar om en eventuell utökad ram till Trafikverket.