Rättegången har pågått i en månad och kan betecknas som en av de mest välbesökta rättsliga prövningar som hållits i Skellefteå. Flera dagar har sal 1, som är den största salen, varit fylld till i princip sista åhörarplats. Vid sen lunchtid på tisdagen fick åhörare köa för att komma in i salen. Detta är extremt ovanligt, ja frågan är om det ens har hänt tidigare.
Klockan 13.30 denna tisdag: den 12:e rättegångsdagen pågår för fullt mot sex unga misstänkta om en händelse den 24 januari.
Det är det största ungdomsmål som hittills utretts inom lokalpolisområde Skellefteå, och som omfattar fem tonårspojkar mellan 15 och 19 år samt en 20-årig ung kvinna.
De misstänkta brotten är främst kidnappning och grov misshandel samt – för den 20-åriga kvinnan – medhjälp till de nämnda brotten efter en mycket allvarlig händelse sent på kvällen och natten den 24 januari. Allt slutade med att det unga offret, en tonårspojke, dumpades blodig på Nordanåområdet i Skellefteå.
– De lekte med mig i bilen, de slog och slog och slog. Jag trodde att jag skulle dö, jag sa till och med: ”Gud, hjälp mig”, har pojken berättat i förhör.
Förhandlingen är fortsättningen på den månadslånga rättegången som de första veckorna handlat om ett stort antal mycket allvarliga brott mot tre unga Skelleftepojkar, som inträffade under sex dagar i slutet i november där de fyra åtalade pojkar är mellan 15 och 16 år (varav tre även åtalats för kidnappningsdramat).
Efter att tingsrätten tagit del av en genomgång av de misstänktas personliga förhållanden var det på tisdagsförmiddagen dags för åklagare Anders Norberg att gå igenom den bevisning som han och kollegan Irene Falk presenterat, lyfta fram de centrala delarna i förundersökningen men också kommentera vad de åtalade sagt dels i polisförhör, dels under rättegången.
När polisen undersökte bilen där ungdomarna färdats den aktuella natten användes ett blodframkallningsmedel, som reagerade på flera ställen vid vänster baksäte/dörren. Offret placerades i baksätet liggandes, ovanpå kidnapparna. ”jag kletade ned baksätet med blodet”, har brottsoffret berättat i förhör.
Och vid 13-30-tiden tog Irene Falk vid och pläderade främst i påföljdsfrågan. Men dessförinnan beskrev hon kriterierna för ett människorov, som till vardags brukar kallas för kidnappning, samt underströk att bortförandet av tonårspojken den där kvällen i januari ska bedömas som ett människorov.
– Brottet har skett efter viss planläggning, de var maskerade, det handlade om ett mycket ungt brottsoffer som fördes bort i en bil. Han misshandlades, förnedrades, fotograferades och lämnades delvis avklädd på en skogsbilväg mitt i natten, sammanfattade Irene Falk.
Tre av de åtalade för 24 januari-händelserna är mellan 15 och 16 år, och där påpekade hon att den enda rimliga påföljden är sluten ungdomsvård (de har ju även åtalats för olika brott i november).
Men straffvärdet för deras gärningar är mellan fem och sex års fängelse, ifall de varit vuxna. Men den kraftiga straffrabatten för unga under 18 år – runt fyra femtedelar av straffvärdet – gör att påföljdsförslaget för den slutna ungdomsvården, enligt åklagaren, bör bli strax över eller under ett år.
Den unga kvinnan (20 år) ska dömas till drygt två års fängelse för dubbla medhjälpsbrott, varav människorovet är det särklassigt allvarligaste, menade Irene Falk.
De äldre tonårspojkarna, 18 och 19 år, ska enligt åklagarna dömas till fleråriga fängelsestraff med tanke på den allvarliga brottsligheten och att de 18 år eller äldre, där möjligheten till straffrabatt enligt åldersskäl inte längre finns. Men att de ändå ska få viss rabatt på grund av de begått flera brott.
Målsägandebiträdet Linnea Hettinger (till vänster) beskrev i sin plädering brotten den 24 januari mot den unge pojken som ett ”fruktansvärt brutalt angrepp”. Under flera timmar pläderade åklagarna Anders Norberg och Irene Falk om hur bevisningen skulle bedömas och vilken påföljd det skulle bli för de åtalade ungdomarna.
Målsägandebiträdet Linnea Hettinger beskrev hur hennes klient menar att ett slagsmål på skolan med en av de åtalade är huvudorsaken till vad som skedde i januari.
– Det är svårt att förmedla vad min klient, som faktisk är ett barn, har gått igenom. De har på ett beräknande sätt lurat honom till parkeringsplatsen, och sedan har mardrömmen startat. Han har berättat om att han trodde at han skulle dö. Han utsattes för ett fruktansvärt brutalt angrepp, sammanfattade Linnea Hettinger.
Därefter blev det de sex försvarsadvokaternas tur att slutplädera i skuld- och påföljdsfrågan.
Vid 17-tiden, efter att tingsrätten överlagt om någon av de åtalade skulle släppas efter förhandlingen, kom beskedet att den 20-åriga kvinnan släpps från häktet.
Advokat Ida Viderlund är den brottsmisstänkte, 20-åriga kvinnans offentlige försvarare.
– Min klient är oerhört lättnad över att få komma hem, vi ser det som något mycket positivt. Beskedet var att hon alltjämt är misstänkt för brott, så vi får avvakta den kommande domen, säger advokat Ida Viderlund.
Advokat Anton Strandberg företräder en 16-åring som åtalats för brott i såväl november som i januari:
– Åklagaren pläderade för sluten ungdomsvård i elva månader. Vi hoppas givetvis att min klient inte döms för samtliga punkter. Han har medgivit två fall av misshandel i november, i övrigt förnekas brott.