Digitaliseringen innebär ofta att livet blir enklare och arbetet effektivare, men vad händer om de som äger data om oss har onda uppsåt?
På fredagen hölls ett event i Skellefteå om digitaliseringen i regi av Digital@Idag. Frågan för dagen gällde hur vi klarar säkerhet och integritet nu när allt ska digitaliseras.
Eventet inleddes med en föreläsning av en etisk hackare, Fredrik Heiding, som arbetar med att öka den digitala säkerheten genom att hitta svagheter i systemen. Han berättade om hur de vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, lyckades hacka en smart bil.
Redogörelsen om hur detta gick till var sannolikt i stora delar rätt obegriplig för merparten av åhörarna och därmed även en bekräftelse på kunskapsbristen. Alternativt upplevdes det som en demonstration som snarare avskräckte än lockade till kunskapsinhämtning.
Fredrik Heidings slutsats var i alla fall att alla system kan hackas och hur väl de som ligger bakom lyckas beror i stort på hur mycket resurser de har.
Anette Novak är direktör för Statens medieråd och har tidigare varit chefredaktör för Norran.
Finns baksidor
Anette Novak konstaterade att det mest värdefulla i dag är data om människor. ”Övervakningskapitalister” söker något att exploatera och det man vill exploatera är den mänskliga naturen.
– Det finns många fördelar med digitaliseringen, men nu börjar vi också se baksidorna.
Bristerna hon pekar på gäller regleringar, etiska regelverk och tillsyn, som släpar efter.
– Men framför allt handlar det om behov av kunskap hos medborgarna, för att vi ska kunna ställa krav på politiker och ha åsikter om saker, säger hon.
Ond storebror
Hon tar upp frågan om att acceptera cookies som dyker upp på skärmen och att det kan krävas mycket av någon som vill tacka nej till dem. Det finns inte riktigt resurser att hålla i GDPR. Vad säger man ja till?
En annan trend är att offentlig data samlas i stora datacenter. Det kan minska brottslighet, skapa hållbara trafikflöden och proaktiv sjukvård.
– Men bara så länge storebror är god. Vi kan se nu att Polen och Ungern använder teknik och medielogik för att beskära fri- och rättigheter, säger Anette Novak.
Får inget jobb
Men vad händer om de många små systemen är onda också, frågar hon? Företag kan visserligen ha goda mål.
– Men vad händer om en stark makt köper upp företaget, det kan vara stater eller kriminella nätverk? Det måste vi ha med oss när vid delar information, säger hon.
Hon nämner exempelvis DNA-tester man kan göra för att ta reda på sitt ursprung.
– En man som söker jobb får inga erbjudanden. DNA-provet han gjorde visar att han har en sjukdom som kommer att ge sjukskrivningar och den informationen har sålts till HR-nätverk i hela världen.
Mota dystopin
Efter detta domedagsscenario pekade hon på några motkrafter. Det handlar om att utbilda varenda människa och folkvald så de kan ta rätt beslut.
– Alla måste med så att dystopin inte sker. Vi måste ha så mycket kunskap att vi känner till om våra fri- och rättigheter är ansatta.
Det handlar också om regleringar för att få bort barnsjukdomarna.
– Etikdebatten är också viktig, att ta med sig den analoga värdegrunden, säger hon.