Mats Andersson konstaterar att både Norsjö och Malå kommun är fokuserade på att skapa ett bra företagsklimat.
Rikssnittbetyget ligger i år på 3,46 på den sexgradiga betygsskalan, vilket är det bästa omdömet någonsin. Norsjö förbättrar sitt betyg från 3,44 till 3,71 och Arvidsjaur går från 3,04 till 3,49. Malå ligger kvar på det höga betyget 3,98.
Skellefteås betyg sjunker från 3,34 till 3,08. Robertsfors går från 3,67 till 3,59 och Arjeplogs betyg sjunker från 3,69 till 3,52.
– 3,71 är det näst högsta betyget som vi fått i den här mätningen. Förra året hade vi en dipp som till stor del berodde på några upphandlingar som inte genomfördes på rätt sätt, men på den fronten har vi förbättrat oss avsevärt, säger Mikael Lindfors (S), kommunstyrelsens ordförande i Norsjö.
Mats Andersson regionchef för Svenskt Närings konstaterar att både Norsjö och Malå kommun är fokuserade på att skapa ett bra företagsklimat.
– Vilket också visar sig i vår undersökning, säger han till Norran.
Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande i Malå, gläds åt att man lyckats behålla företagarnas förtroende.
– Vi försöker nyttja den lilla kommunens fördelar där vi har en nära relation mellan beslutsfattare, tjänstepersoner och företag. Varje år arrangeras vi temaveckan "Här finns jobben och möjligheterna", det temat måste nu utökas med frågan "var finns folket?", vilket är vår största utmaning, berättar han.
Lennart Gustavsson gläds åt att man lyckats behålla företagarnas förtroende.
Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, konstaterar att Skellefteå befinner sig i en extrem tillväxtfas som saknar motstycke i Sverige.
– Vilken innebär en stor utmaning både för kommunen och näringslivet. Detta inte minst när det gäller kompetensförsörjningen. Nu gäller det att få folk att flytta hit. Infrastrukturen, som i stort sett ser likadan ut som för 50 år sedan, är en annan stor utmaning men där kommer Norrbotniabanan att få stor betydelse och statens intresse för att ta tillbaka flygplatsen känns också spännande, säger han.
När det gäller relationen med företagen lyfter Lorents Burman också fram det nya branschrådet som ska sjösättas till hösten.
– Vi har tidigare haft ett sådant och det är bra läge att damma av den idén. Dessutom är vi en av åtta kommuner som tillsammans med Svenskt Näringsliv ska hitta nya vägar att utveckla samarbetet mellan kommunen och näringslivet, berättar Lorents.
Lorents Burman konstaterar att Skellefteå befinner sig i en extrem tillväxtfas som saknar motstycke i Sverige.
När det gäller Skellefteå kommuns försämrade betyg menar Mats Andersson att kommunen måste bli bättre på att lyssna in vad näringslivet önskar.
– Det krävs en bättre dialog och förhoppningsvis kan det branschråd som håller på att skapas i Skellefteå ge en bra effekt.
Arvidsjaurs ökning med 0,5 är den femte bästa i landet.
– Även om ökningen är från relativt låga nivåer nationellt sett är det imponerande förbättringar, säger Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
I undersökningen av det lokala företagsklimatet får Västerbotten 3,5 i sammanfattande omdöme. Det är bara en gång de senaste tio åren företagen har gett länets kommuner ett så högt betyg.
Malå, vars sammanfattande betyg på 3,98 Mats Andersson väljer att avrunda till 4,0, är den nivå som räknas som bra. Lycksele ligger också på 4,0 och den kommun som får det högsta betyget i det sammanfattande omdömet är Bjurholm som landar på 4,2. I Norrbotten är Boden den enda kommunen i Norrbotten som når upp till gränsen bra och får 4,1 i betyg.
Den största förbättringen i Västerbotten står Vindeln för, som förbättrar sitt betyg i det sammanfattande omdömet med 0,4 och mest tappar Nordmaling med 0,3 tätt följt av Skellefteås - 0,2.
– Det är positivt att det är en majoritet av kommunerna som får ett högre betyg. Det finns många förbättringsområden. För att bara nämna några når ingen av kommunerna upp till 4,0 i frågor som rör exempelvis tillgång till arbetskraft, dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare eller upphandling, berättar Mats Andersson.
När företagen i Västerbotten får rangordna vilka frågor som är högst prioriterade för att skapa ett bättre företagsklimat är listan följande: 1) Fler bostäder, 2) bättre dialog mellan kommunen och företagen, 3) bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare, 4) förbättra det lokala vägnätet och 5) fler som går en yrkesutbildning.
– 52 procent av de svarande företagen uppger dessutom att kompetensförsörjningen fungerar dåligt eller inte helt godtagbart. Detta blir också tydligt i relation till prioriteringarna om fler bostäder och att fler bör studera en yrkesutbildning. Här har kommunerna stora uppgifter framför sig att lösa, avslutar Mats Andersson.