Leif Degerman framför sin båt vid Kåge hamn. Tillsammans med andra båtklubbar trycker han på för att rusta upp kajen och magasinet vid Bjuröklubb.
Norran har i flera artiklar berättat om planerna på att riva den gamla oljehamnens kaj vid Bjuröklubb. Senast berättade vi om tre privatpersoner som tagit ett eget initiativ och räknat på kostnader för rivning och renovering. De kom fram till att det skulle bli lika dyrt. Kommunen håller också på med en utredning om anläggningen. Beslut ska sedan tas av politikerna.
Bjuröklubb är i dag ett stort besöksmål i Skellefteå med cirka 20 00 – 30 000 besökare per år, om man inkluderar naturreservatet med dess vandringsleder och sevärdheter.
– Det är en kronjuvel i kommunen. Vi måste vara rädd om de besöksmål som finns, säger Leif Degerman, ordförande i Kåge Båtklubb.
Han brinner för båtlivet längs Skellefteås kust och har tillsammans med ordförandena i fyra andra båtklubbar skrivit till kommunen och uttryckt en oro över att kommunen föreslagit rivning av kajen. De anser att rivningskostnader måste ställas mot åtgärder för att få kajen i skick att fungera flera år till.
Leif Degerman har erfarenhet från Höga Kusten där det finns massor av besöksmål för båtfolk och önskar att man även här kunde driva på utvecklingen åt det hållet.
– Kajen och magasinet är en startpunkt. Utifrån det skulle man kunna utveckla platsen massor.
Han föreslår gästhamn med betongbryggor för mindre båtar, en ramp, att göra iordning magasinet för evenemang, camping och ställplatser, samarbete med Lövångers kyrkstad och att man skulle kunna ordna skärgårdsbåtar dit sommartid.
– Vi kunde även locka hit folk från finska sidan, säger han.
Båtägaren Jan-Erik Landström förklarar att lotshamnen inte är tillräckligt djup för många båtar. Oljehamnen är däremot sju meter djup. Turister från Europa som seglar norrut och andra stora segelbåtar kan vilja lägga till.
– I somras var det 70 tyska båtar som kappseglade norrut. På vägen hem tar de det lugnt och det är lämpligt för dem att lägga till vid kajen. Försvinner hamnen så försvinner besöksmålet. Dessutom är det kortaste vägen till Finland om man utgår från Bjuröklubb.
Själv har han seglat sedan 1980-talet och varje år seglar han till Bjuröklubb. Han berättar att många hamnar är avgiftsbelagda, liksom ramper före att sjösätta och ta upp båtar. Men så är det inte vid Bjuröklubb.
Jan Tarras Wahlberg tycker att man borde ordna ett system för att ta betalt då båtar lägger till vid Bjuröklubb. På så sätt kan det generera intäkter.
Hittills har satsningarna på Bjuröklubb drivits ideellt av Arena Bjuröklubb som anställer ungdomar på sommaren. Jan Tarras-Wahlberg, som representerar föreningen, medger att det är tufft att driva utvecklingen.
– Det bygger på att någon satsar pengar och kommunen har varit ganska negativt inställd till att göra det. Vår förening kan inte ta investeringarna.
För ett par år sedan utarbetades ett förslag på satsningar, som inkluderar hamnen och magasinet, men det blev inget med det.
Maria Broman och Bo Wikström från Visit Skellefteå är positiva till Bjuröklubb som besöksmål. "Men hur många känner till möjligheterna som finns där?" säger Bo Wikström.
Maria Broman, vd på Visit Skellefteå ser en stor potential för Bjuröklubb.
– Men för att området ska ta nästa steg så behövs privata investeringar. För att det ska lyfta och även ge skatteintäkter så måste det drivas affärsmässigt och helst året runt.
Hon nämner exempelvis fler boendemöjligheter, fler restauranger, camping, kanske ett naturum om platsen.
– Alla säger att det är jätteviktigt att investera där, men ingen vill vara med och finansiera i dag. Kommunen behöver ta fram ett investeringsprospekt, liknande dem för industritomter, och koppla det till allt som händer i Skellefteå.
Det handlar om att kommunen ska visa vad de är beredda att satsa på – om det finns en investerare.
– Det finns en rädsla hos kommunen att stå med kostnader på lång sikt.
Hon påpekar att det i dag är många som fricampar på naturcampingar. Det finns ingen infrastruktur de kan nyttja och de lämnar inga pengar efter sig.
– Sett till mängden besökare finns här en jättepotential. Vi ser ett behov av fler besöksnäringsinvesteringar för att öka Skellefteås attraktivitet. Och flera olika typer av besöksmål. Gärna de som satsar på annorlunda besöksmål.
Vilket medskick vill ni ge till politikerna?
– Detta är ett allmänintresse. Det som är unikt med Skellefteå är naturen och Bjuröklubb är dess juvel. Vi tycker att kommunen har ett ansvara att ta vara på den, säger Leif Degerman.
– Bjuröklubb är absolut värt att satsa på. Det är tillgängligt besöksmål. Du kan ta dig med rullstol till yttersta skäret. Det är en rätt unik upplevelse, säger Maria Broman.