Drygt 182 000 barn växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Det är mer än vart tolfte barn.
I Skellefteå finns 719 barn där en förälder har skulder hos Kronofogden vilket är 5 procent av alla barn i kommunen. För övriga kommuner i Norrans spridningsområde är det dessa siffror som gäller:
Norsjö, 39 barn, 5,1 procent
Malå,49 barn, 8,1 procent
Robertsfors, 80, 5,9 procent
Arvidsjaur, 68, 6,1 procent
Arjeplog, 36, 7,6 procent
– I spåren av coronakrisen kommer många familjer att vara tvungna att ställa om sin ekonomi. Då behöver barns oro, tankar och funderingar få utrymme. Vi vuxna måste vara lyhörda, betonar Tina Häggmark på Kronofogden i ett pressmeddelande.
Sommaren är ofta en jobbig tid för barn som växer upp i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till.
– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, berättar Tina Häggmark.
I kontakten med Kronofogden berättar många föräldrar att de tycker det är svårt att prata om ekonomi med sina barn.
– De vill skydda sina barn och tror att de gör det genom att inte prata om pengar. Men det är viktigt att göra det, så att barnen inte behöver känna oro och förstår att familjens ekonomi inte är deras ansvar, säger Tina Häggmark.
I början av juni levde 182 084 barn i familjer där minst en förälder hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, en minskning med 646 barn jämfört med samma tid förra året.
Kronofogden och Bris samarbetar sedan några år tillbaka för att stötta barn som är oroliga över familjens ekonomi. Samarbetet handlar till största del om att sprida information till barn om att de inte är ensamma om sin situation.
– Under våren har en del barn berättat att de inte vill belasta sina föräldrar på grund av samhällskrisen. Att de undanhåller sina bekymmer för föräldrarna eftersom de är upptagna med stress kring sitt jobb och sin hälsa. Konsekvensen för ett barn är att de egna livsutmaningarna riskerar att hamna mer i skymundan än tidigare och att barnets rätt till stöd kan bli lidande, berättar Emma Bennwik, barnrättspecialist på Bris.