Emma Holmbom, (i mitten), är överläkare och ansvarig för Bäckenbottenteamet i Skellefteå. Barnmorskorna Sara Johansson och Petra Nygren är en del av teamet.
Enligt en ny rapport från Region Västerbotten har kvinnor som drabbats av allvarliga bristningar vid icke instrumentell förlossning minskat från 3,5 procent 2018 till 2,2 procent 2020. Detta bland annat tack vare Bäckenbottenteamet som infördes 2018 i Umeå, Lycksele och Skellefteå.
I teamet ingår ett tiotal barnmorskor, läkare, uroterapeuter och fysioterapeuter som är specialiserade på förlossningsbristningar. Barnmorskorna Petra Nygren och Sara Johansson är första instansen i Skellefteå.
– Vi arbetar i teamet med bland annat förebyggande åtgärder, fortbildning inom kliniken, uppföljning samt som kontaktpersoner gentemot kvinnor med större förlossningsbristningar, säger Petra Nygren
Enligt rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, uppkommer bristningar i underlivet vid de flesta vaginala förlossningar, även när den handläggs helt korrekt och det inte finns några riskfaktorer. För de allra flesta går skadan att åtgärda utan långsiktiga komplikationer, men för vissa blir besvären bestående. Bäckenbottenteamet jobbar i första hand med att förebygga uppkomsten av allvarliga bristningar.
Bäckenbottenteamets flödesschema vid en vaginal bristning.
För att förhindra att bestående besvär kan en strukturerad dokumenterad diagnostik vara av värde för att ge rätt behandling och uppföljning. Teamet har klara riktlinjer för hur de ska behandla och följa upp en allvarlig bristning utifrån ett särskilt flödesschema.
– I dag har vi blivit duktiga på att upptäcka skador i ett tidigt skede. Det finns ingen skam eller skuld om det blir en stor bristning. Det viktigaste är att det blir åtgärdat och sys i tid, berättar Sara Johansson.
Vid svåra grad 2, 3- och 4-bristningar ringer Bäckenbottenteamet patienten fyra veckor efter förlossningen för att hitta kvinnor med besvär, förklarar Petra Nygren.
– Vi följer upp om patienten har fått information om den bristning hon fick i samband med födseln, smärtnivån och hur urin- och avföringsfunktionerna fungerar.
Bäckenbottenteamet lägger stor vikt vid att ständigt utvecklas och följa med i forskningen om förlossningsbristningar.
Teamet jobbar aktivt med att utveckla sina kunskaper om förlossningsbristningar. Dels genom det praktiska arbetet, dels via utbildningsprogram, forskning och nyheter.
– På tio år har det skett väldigt mycket inom vården av de som drabbats av bristningar. Vi utvecklas och lär oss ständigt mer. Det är vår hjärtefråga, säger Sara Johansson.
En annan viktig del av arbetet är hjälp till bearbetning, förklarar Emma Holmbom. Det vanliga utfallet är en bra upplevelse, men vissa behöver bearbeta förlossningen, därför erbjuds alla patienter samtal med teamets kurator.
– Att underlivet hör ihop med själen märker man av väldigt tydligt när man jobbar med gynekologi, mycket av kvinnors sorg sätter sig där. Ofta är det förlossningsupplevelsen som behöver bearbetas då smärtor kan uppkomma trots att det inte finns någon skada anatomiskt.
Emma Holmbom ser positivt på lyftet som Bäckenbottenteamet har inneburit för förlossningsvården.
Arbetet har gett resultat – men Bäckenbottenteamet vill förbättra förlossningsvården ytterligare. Det nationella målet är att hamna under 1,5 procent, berättar Emma Holmbom.
– Vi strävar ständigt mot att bli bättre. Kvinnor kommer inte våga föda vaginalt om de inte känner sig trygga med att det finns hjälp att få. Förlossningsbristningar och kvinnovården är en samhällsfråga som ska tas på allvar och som det behöver satsas mer på.