Föräldrarna som vi träffat delar en sorg över att deras barn upplevt ett trauma i skolan.
I början av året berättade vi att skolpersonalens arbetsbelastning fortsätter att öka i Skellefteå och att allt fler blir långtidssjukskrivna.
Samtidigt larmar föräldrar om att deras barn far illa i skolan. I en tidigare granskning har Norran visat att fysiskt våld och kränkningar är en del av vardagen i Skellefteås skolor – och det är både personal och elever som drabbas.
Under höstterminen har kommunen haft två registrerade ärenden där personal rapporteras ha kränkt elever. Förra läsåret var det sju ärenden, läsåret 22/23 var det fem. Polisanmälningar mot lärare är däremot mycket ovanliga.
Enligt skollagen har skolpersonal rätt att ingripa för att avvärja omedelbara faror eller för att förhindra att en elev skadar sig själv eller andra. Lärare får alltså ingripa fysiskt i akuta situationer, men sådana ingripanden måste vara proportionerliga och får endast användas när det är absolut nödvändigt.
Norran har träffat fem föräldrar som har polisanmält en och samma lärare. Sammanlagt handlar det om fyra fall av misstänkt misshandel – av fyra olika elever i grundskoleåldern.
Tre av fallen anmäldes under 2024 och ett för några år sedan. Föräldrarna delar en sorg över att deras barn upplevt ett trauma i skolan.
– Man tappar fotfästet. Ens barn är det allra viktigaste man har i livet. Det är fruktansvärt, säger en av föräldrarna, och får medhåll av de andra.
En av mammorna tar fram telefonen och spelar upp ett klipp som visar en incident som hon anmält. Hon säger bland annat att läraren höll fast hennes barn mot golvet.
– Hur kan det vara rimligt våld, då personalen väger flera gånger mer? frågar sig mamman.
Bakgrunden till lärarens agerande framgår inte av videoklippet, men mamman är kritisk till att annan personal i närheten inte ingrep. Enligt henne dröjde det också lång tid innan hennes barn fick ringa hem.
Tidigare under 2024 polisanmäldes läraren för ytterligare två fall av misstänkt misshandel, efter en incident med två lågstadieelever. Bakgrunden var att läraren ingrep när eleverna vistades på en otillåten plats och exakt vad som hände innan ingripandet kan vi inte veta, men skolan anmälde händelsen till Arbetsmiljöverket eftersom en av eleverna uppges ha dödshotat flera ur personalen och gjort utfall med ett vasst föremål.
Barnens version kommer inte fram i anmälan till AMV, men så här berättar en av föräldrarna:
– Läraren tog tag i mitt barn så att han fastnade och upplevde att han blev strypt.
När pojken kom hem såg mamman att han hade blåmärken över bröstet och på armen.
Det andra barnet ska ha plockat upp en färgskrapa och hotat läraren som då, enligt mamman, tagit upp en isskrapa och jagat och tryckt upp barnet mot en vägg. Enligt mamman gjorde sig barnet illa i samband med detta.
–Jag är väl medveten om att min son var väldigt arg i den här situationen. Men han var rädd och fick ingen luft, han reagerade för att hjälpa sin kompis som han upplevde for illa, säger mamman.
Blåmärken syns på ett barns bröstkorg och arm, enligt föräldrarna uppstod dessa efter lärarens ingripande.
I Arbetsmiljöverkets utredning om incidenten i somras framkommer att läraren använde isskrapan för att ha något mellan sig och eleven.
”När jag närmar mig honom gör jag bedömningen att jag inte behöver skrapan och lägger ner den igen”, säger läraren i utredningen.
Enligt lärarens uttalande har eleven upprepade gånger uttryckt hotelser och varit väldigt arg. Av lärarens bedömning ”kan det bli farligt för andra om han springer iväg”.
Båda föräldrarna valde att polisanmäla läraren efter incidenten. Utredningarna har därefter lagts ned av åklagaren.
– Jag är livrädd för att ha kvar min son på skolan. Ska jag vara rädd att han riskerar att bli misshandlad när han går dit? frågar sig en av föräldrarna.
Föräldrarna berättar att flera av barnen uttryckt en ovilja att komma tillbaka till skolan. Alla är kritiska till hur skolan hanterat situationen och flera säger att deras barn är rädda för läraren och att hen har lätt för att brusa upp och bli arg.
– Jag förstår inte att läraren får vara kvar. Hur kan de inte stänga av hen under tiden hen utreds i alla fall? säger en förälder.
”Jag är livrädd för att ha kvar min son på skolan. Ska jag vara rädd att han riskerar att bli misshandlad när han går dit?”, frågar sig en förälder.
Utöver tidigare beskrivna situationer vittnar ännu ett föräldrapar om våld från läraren, en händelse som inträffade för några år sedan. Incidenten uppstod i matsalen och ska ha slutat med att en elev blev nedtryckt i matsalsbordet. Händelsen polisanmäldes, men ingen förundersökning inleddes och ärendet lades ned.
När en lärare polisanmäls för att ha gjort något mot en elev under 15 år läggs ärendet över från polisen till åklagare, eftersom det då krävs en särskild hantering.
Åklagare Anna Lundberg leder förundersökningen för den senaste händelsen. Händelsen utreds och det är därför ännu oklart om läraren eller eleven har begått något brottsligt.
Då det råder förundersökningssekretess kan Anna Lundberg inte uttala sig om det specifika ärendet. Hon säger att ambitionen alltid är att utreda ärenden så fort som möjligt och att utredningar där barn är målsägande prioriteras.
De senaste åren har kommunen haft flera registrerade ärenden där personal rapporteras ha kränkt elever. Bilden är en arkivbild och har ingenting med händelserna i artikeln att göra.
Tar man tidigare polisanmälningar i beaktande när man utreder en person för brott?
– När man gör en bedömning, rent generellt, så ska det faktum att man tidigare varit misstänkt för något inte påverka hur man utreder ett ärende. Om du gjort dig skyldig till ett brott tidigare kan det påverka straffvärdet, men jag kan inte använda tidigare misstankar som underlag i en utredning. Jag måste kunna visa på skuld i respektive gärning, annars är det inte rättssäkert, säger hon.
Vilken roll spelar det att det misstänkta brottet begicks i skolan?
– Utredningar i skolmiljö kan innebära försvårande omständigheter. Exempelvis om en lärare gjort något, för att man har ett generellt ansvar över barnen, säger hon.
Generellt påpekar hon också att när det gäller misshandel så måste det kunna bevisas att en misstänkt haft ett uppsåt att ge smärta eller skada hos en målsägande.
– Jag kanske kan bevisa att det uppstått smärta och skada, men inte att det fanns uppsåt. Innan jag väcker ett åtal måste jag ställa mig frågan om det kan bli en fällande dom.
Enligt skollagen har lärare och skolpersonal rätt att ingripa för att avvärja omedelbara faror eller för att förhindra att en elev skadar sig själv eller andra. Detta får endast ske i självförsvar eller i nödsituationer och sådana ingripanden måste vara "proportionerliga" (se faktaruta).
Skolan har inte anmält den senaste händelsen till Arbetsmiljöverket.
– Den bedömning som gjorts är att det inte faller inom ramen för Arbetsmiljöverkets definition av allvarlig personskada, säger Susanne Marklund, biträdande avdelningschef för grundskolan.
Den senaste händelsen har inte anmälts till Arbetsmiljöverket. Bilden är en arkivbild och har ingenting med händelsen att göra.
Lärarens agerande har heller inte lett till några arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivarens sida.
Vad är proportionerligt våld, anser du?
– Vid allvarliga händelser får pedagogerna ta tag i elever, men man får inte göra mer än vad situationen kräver. Och så fort som möjligt måste man försöka lugna ned situationen och backa.
Hon förklarar att om det pågår ett bråk ska skolpersonalen först avbryta genom att prata. Fungerar det inte så ska man beskriva vad man kommer att göra, exempelvis ta tag i eleven och leda iväg hen.
– Det finns bra beskrivet på Skolverkets hemsida, hur man ska agera i rollen som pedagog.
Hon tillägger:
– Det kan vara lätt att läsa på, men i en våldsam situation kan man som lärare vara stressad, rädd, känslosam och orolig. Då måste man jobba med att hålla de egna känslorna i schack.
Susanne Marklund berättar att det finns ett stort bekymmer med hot och våld mot lärare i skolan i dag.
– De kan få ta emot både sparkar och slag.
När kan det vara motiverat att hålla fast eller till exempel sätta sig på ett barn?
– Det skulle kunna vara i de fall då eleven är så utåtagerande att hen är farlig för sig själv eller andra. I riktlinjerna står det tydligt att vi måste se till att barnet kan andas och att det inte sker något övervåld. Att sätta sig på en elev borde bara ske i undantags, undantags, undantagsfall.
När övergår det till misshandel?
– Det är när man inte sagt vad det är man tänker göra och varför och tar i för hårt. Det är klart att det skulle kunna uppstå blåmärken om man tar i en elev och eleven gör motstånd. Men jag tycker vi ska försöka undvika det. Därför är det viktigt att få ned affektnivån.
Susanne Marklund förklarar att eftersom det är svåra gränsdragningar så tar skolan ibland hjälp av polisen för att utreda det som hänt. Sina egna utredningar startar de först efter att polisen gjort sin utredning.
– Polisanmälningar mot lärare är ovanliga. Det sker någon gång per år i snitt, säger hon.
Susanne Marklund är biträdande avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun. Hon säger att våld av lärare aldrig är motiverat, däremot understryker hon att ingripanden kan vara motiverade beroende på situationen.
I det här fallet har läraren anmälts fyra gånger. Hur ser du på det?
– Det vill jag inte kommentera.
Vilka rutiner har ni efter en polisanmälan när det gäller lärarens anställning på skolan?
– Ibland jobbar läraren kvar eller så kan man komma överens med läraren om ett annat uppdrag. Det är en bedömning som ledningen gör.
I den anmälan som gjordes tidigare under 2024 till Arbetsmiljöverket finns bara lärarens version med i redogörelsen. Pratar ni inte med barnen och eventuella vittnen?
– Vi försöker allmänt att skapa oss en bild av helheten och inte bara prata med en part.
Vårdnadshavare säger att de är livrädda för att skicka barnen till skolan. Vad säger du om det?
– Jag vill att de då hör av sig till närmaste skolledare för att diskutera hur vi kan göra så att det känns tryggt för eleven och se hur vi kan möta kritiken. Vi vill bli bättre.
Susanne Marklund tillägger:
– Det viktigaste för oss är att eleverna är trygga och har studiero. Samtidigt har vi medarbetare som berörs av ökat våld i skolan. Vi måste jobba med båda för att få en bra arbetsmiljö.
”I en våldsam situation kan man som lärare vara stressad, rädd, känslosam och orolig. Då måste man jobba med att hålla de egna känslorna i schack”, säger Susanne Marklund. Arkivbild.
Har ni tillräckligt med resurser inom skolan för att hantera utåtagerande barn på ett sätt som inte eskalerar våld?
– Ja, det finns resurser. Vi har gjort en stor omställning 2024 då vi fick helt andra förutsättningar i budget. I år har vi goda förutsättningar och jag ser fram emot att jobba med detta framöver.
Var gör ni konkret för åtgärder?
– Skolledare och rektorer ska titta på vilka satsningar vi ska göra i rektorsområdena under 2025. Vi har en tanke om att idéerna ska komma underifrån.
Hon säger samtidigt att det kan handla om att ”anställa upp”, se över hur de jobbar med speciallärare, särskilda undervisningsgrupper och individanpassning. Och det kan se olika ut på olika skolenheter.
Hon betonar att insatserna ska bygga på skolans värdegrund, vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet.
– Men vi måste kunna vara innovativa också.
Norran har varit i kontakt med den polisanmälda läraren, som inte vill ge några kommentarer.
Det säger lagen
Enligt skollagen har lärare och skolpersonal rätt att ingripa för att avvärja omedelbara faror eller för att förhindra att en elev skadar sig själv eller andra, men detta får endast ske i självförsvar eller i nödsituationer.
Lärare får alltså ingripa fysiskt i akuta situationer. Sådana ingripanden måste vara proportionerliga och endast användas när det är absolut nödvändigt.
Tvångsåtgärder som att hålla fast en elev får bara användas om det är absolut nödvändigt och proportionerligt.