Vid lunchtid på torsdagen står ett par grupper med elever utanför huvudentrén. Med ojämna mellanrum kommer lärare ut för att möta upp. De bär på skor – förklaringen är att inne på skolan har man inte uteskor på sig.
På Floraskolan kallas årskurserna team och skolans arbetssätt utgår från entreprenöriellt lärande (EL).
Det är första skoldagen för många och kanske lite extra spännande för alla på Floraskolan i Skellefteå: Helt nya lokaler och ny pedagogik.
På Floraskolan finns i dag lite drygt 600 elever i årskurserna F–9. Förutom allt det nya, så pågår coronapandemin. Det är märkbart i allra högsta grad ute på skolorna och innebär stora utmaningar.
En restriktion är att föräldrar inte kan besöka skolan som vanligt och därför kan inte heller Norran vistas tillsammans med eleverna i klassrummen. Vi får ändå en rundvandring och möjlighet att prata med ett par elever.
Astrid Hägglund och Alwe Hansson går i årskurs sex, eller team sex.
– Det är jättebra att det är så stort här och klassrummen är ljudisolerade, så man blir inte så störd, säger Astrid Hägglund och Alwe Hansson fortsätter:
– Det finns puffar att sitta på och stolarna är skönare här.
De är eniga om att det mesta känns bra och är bättre än tidigare.
– Allt är bäst med utemiljön, säger Alwe Hansson och radar upp olika typer av redskap och uteaktiviteter som Floraskolan erbjuder och Astrid instämmer.
De tycker också att det är enkelt att komma ihåg att förhålla sig till coronapandemin, tvätta händerna och använda handsprit. Det blir de även påminda om. Men det är inte första gången som eleverna ser lokalerna. Tidigare i sommar har de varit på studiebesök.
När det gäller själva byggnaden så har Norran tidigare berättat om den. De tre nedersta våningarna nyttjas av skolan, där stadieindelningar och klasser följer ett visst mönster. Bland annat för att underlätta elevernas klassövergångar och överlämningar mellan medarbetare.
Nicklas Brorsson är rektor på högstadiet. Han och kollegorna Charlotta Dahlqvist, rektor årskurs 4–6 och Monika Linden, rektor i F–3, är de som visar runt. Allt på skolan är noga genomtänkt och elever samt skolråd har varit delaktiga i viss planering, möblering och att forma utemiljön.
– Det känns jätteroligt och vi har jobbat flera år med det här, säger Nicklas Brorsson och Monica Linden tillägger:
– Ett gäng elever i årskurs två fick vara med och testa stolar.
Trion säger också att så mycket yta som möjligt har använts för eleverna, att varje stadie har egen ingång och att skolan har tre huskroppar.
För lättstörda elever finns även möjlighet att gå ifrån till små ljudisolerade studierum med bord och soffa.
Man har tagit avstamp i elevers och medarbetares behov – kopplat till pedagogiken.
– Vi har byggt skolan utifrån att elever är olika och hemkunskapslärarna har själva spånat fram hur deras lokaler ska se ut, förklarar Nicklas Brorsson.
I anslutning till studielokalerna i vissa ämnen, exempelvis i musik och hemkunskap, finns samlingsrum, så kallade gradänger. Genomgångar kan ske i helklass.
Vi går vidare till team sju där Mattias Lidman är matte- och NO-lärare.
– Det här känns kul, samtidigt som det är en utmaning hur vi ska organisera undervisningen, säger han.
Thelma Stenlund, elev i team sju, gillar också att allt är nytt och fräscht.
– Det kanske är lite krångligt med den nya pedagogiken nu i början, säger hon.