Tusen nyanser av grönt - Frida Viksten har alltid det växande i fokus.
Hon har hunnit fylla 29, studierna på Sveriges Lantbruksuniversitet Ultuna, SLU, tog fem år. Sitt examensarbete utförde hon hos WSP, William Sales Partnership, ett världsomspännande konsultföretag vars huvudkontor finns i Kanada och som har 50 000 anställda över hela världen. En av dessa 50 000 är Frida som numera har sin arbetsplats på WSP:s Skelleftekontor. Bland hennes uppdragsgivare finns inte bara Skellefteå kommun, där finns även företag som Boliden, Northvolt med flera.
"De första tjugo åren när jag bodde här, då hände det ingenting i Skellefteå, men nu händer det ju massor."
- Just nu arbetar jag med ett bostadsområde på Hemmansgatan där kunden vill få hjälp med att göra om utemiljön. Dessutom har jag ritat två förskolegårdar åt kommunen, en i Falkträsket och en på Mobacken.
Stort eller litet område spelar ingen roll - det börjar ändå alltid med papper och penna.
Bara större projekt
Det är inte alls svårt att föreställa sig vad en nybliven villaägare med en stor jordhög till tomt skulle ta sig till om en person som Frida råkade komma förbi. Hon skulle tas emot med öppna armar; för hur ska tomten luta och vad skulle passa bäst att plantera därborta i det norra hörnet?
Jodå, en husägare med trädgårdspanik skulle kunna ställa tusen och en frågor. Men nu är det ju inte privatpersoner hon planerar utemiljöer åt. Det är större kunder med större projekt.
Utkast och skisser
"Just nu arbetar jag med ett bostadsområde på Hemmansgatan där kunden vill få hjälp med att göra om utemiljön."
Flickan, som sprang omkring på ängarna i Tjärn och plockade smörblommor som hängdes upp för att torka, hon sitter numera böjd över underlagskartor som det lagts ett tunt, prassligt, halvt genomskinligt skisspapper över. Kartans alla linjer skiner igenom och tack vare det kan hon sätta igång att skissa och göra sina första utkast till de omgörningar hon tänker föreslå.
Jorden väger
Sedan är det självklart kunden som bestämmer. Det blir ett givande och tagande, ett diskuterande om vägdragningar, lekplatsers placering, vilken sorts buskar som ska planteras var och vad som ska planteras ovanpå det underjordiska garaget.
Så är det ofta numera. Garagen ”grävs ner” och får ett tak vars bjälklag måste tåla vikten av en viss mängd genomblöt jord. Hur mycket jorden kommer att väga när den är som tyngst, det är bland annat en av de slags beräkningar Frida ägnar sig åt.
Tre zoner
Men allra mest arbetar hon med växter. Det så kallade växtmaterialet. Klorofyllen är ständigt i fokus.
Ta till exempel förskolegårdarna. De ska vara utformade i linje med Skellefteå kommuns ramprogram för förskolans lokaler och miljöer som fastställdes 2016. Närmast huset finns det som kallas "trygg zon" för de allra yngsta. Utanför den finns den "vidlyftiga zonen" där de lite äldre barnen kan springa omkring och leka mera fritt. Och allra längst ut finns den tredje "vilda zonen" som ska upplevas som just det - lite vild.
- På en förskola måste träden tåla att ungarna leker och klättrar i dem. Det innebär att de träd som planteras måste ha grövre stam och grövre grenar. Dessutom ska barnen kunna plocka äpplen och bär framåt hösten och ha egna odlingar.
Stort är lättare
Vad som odlas på odlingslotten, det får lärare och elever bestämma själva, men Frida kan förstås komma med goda växtråd, till exempel om fröstorlek.
- Större frön är lättare att hantera än små, konstaterar Frida som vet massor även om detta, för när hon och storasystern Stina var små, då hade de ett eget växthus - ett väldigt litet ett - ett så kallat hemmabygge.
Numera har hon ett betydligt större växthus att husera i, men det finns på samma ställe där det lilla stod en gång; på föräldrarnas tomt. Det är där hon odlar och ympar äppelträd i väntan på att det ska bli ett eget hus och en egen trädgård. Så småningom ska det bli så, men i väntan på det fortsätter Frida och sambon Fredrik Johansson att bo i lägenhet.
Mamma hörde det
Kanske kommer Frida även att få privatpersoner som kunder i framtiden. I så fall har hon mycket erfarenhet att ta till för under studietiden arbetade hon som trädgårdsdesigner.
Och apropå trädgård - det var ju för väl att hennes mamma lyssnade på radion den där gången då det pratades om att det faktiskt fanns en utbildning för landskapsarkitekter. Själv hade Frida inte en aning. Hon, som gått naturlinjen på Anderstorpskolan, hade siktet inställt på att bli läkare eller jurist. Men när mamma berättade vad hon hört, då var vägen mot framtiden inte bara självklar. Den var beströdd med latinska växtnamn också.
- Alchemilla mollis, säger Frida apropå vilka växter som kan passa på en förskolegård.
- Det vill säga jättedaggkåpa. Skärmtry funkar också bra och olika sorters spireor.
Gröna små rum
Barn och buskar står nämligen i ett särkilt förhållande till varandra. Är busken bara av den rätta sorten kan det gå att krypa in i den och ha som ett eget litet rum om man är tillräckligt liten. Den som leker kan vilja vara helt ifred ibland. Det visste Astrid Lindgren. Det vet förresten alla sagotanter, och alla landskapsarkitekter med.
