Den rättsliga prövningen mellan Boliden och kommanditbolaget Arica Victims, som företrädde 796 personer i Arica, handlade om följderna av det våtverksslam som gruvbolaget exporterade till Chile i på 80-talet.
Skellefteå tingsrätt dömde 2018 till Bolidens fördel, och domstolen valde att döma efter chilensk lag.
Domen överklagades, i mars 2019 meddelande hovrätten:
”Svensk rätt tillämpas eftersom centrum för det händelseförlopp som innefattar den påstådda vårdslösheten ligger i Sverige. Enligt svensk rätt preskriberas en fordran tio år efter dess tillkomst.”
Förutom att ärendet var preskriberat har Norran berättat om Bolidens kritik mot att kommanditbolaget inte haft några tillgångar att betala gruvbolagets rättegångskostnader på 40 miljoner kronor.
Boliden anmälde därför advokaterna Johan Öberg och Göran Starkebo till advokatsamfundet.
Nu meddelar samfundet att Öberg och Starkebo ”brutit mot god advokatsed”, båda tilldelas en varning.
Kritiken består av två punkter:
* Advokaterna har ingått ett arvodesavtal, som har inneburit att de haft ett betydande ekonomiskt intresse i saken. ”Det har medfört en risk för att de inte fullt ut har kunnat ta tillvara klientens intressen utan ovidkommande hänsyn”.
* Advokaterna har etablerat ett kommanditbolag utan tillgångar ”i syfte att klienten på ett otillbörligt sätt ska undandra sig en eventuell ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader”.
Johan Öberg säger:
– Samfundet har missuppfattat hela vårt uppdrag. Man har utgått från att vår drivkraft varit pengarna istället för att inse att vi kände att, om vi inte tar oss an de här fattiga och skadade människorna i Arica, så kommer ingen att göra det. Vårt mål har varit att se till att de skulle få sin sak prövad i domstol.
Johan Öberg fortsätter:
– Samfundet tolkar situationen som att vi har varit ute efter att tjäna pengar men det är provocerande att tro detta. Vi vet vad som har varit våra drivkrafter, att ställa upp för de 796 chilenarna i kampen mot Boliden. Om vi hade velat tjäna pengar så skulle vi ha ägnat oss åt andra ärenden.
Varför bildades kommanditbolaget?
– Enligt svensk rätt måste medborgare utanför Europa ställa säkerhet för rättegångskostnaderna. Därför vi tog beslutet att medverka vid att bilda ett kommanditbolag eftersom det var nödvändigt för att de här människorna från Chile skulle kunna ge in sin stämningsansökan. De hade helt enkelt inte hade råd att ställa säkerhet.
– De har dock rätt enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter att få sin sak prövad i domstol. Som tur är bor vi i en del av världen där även fattiga har rätt att få sin sak prövad. Hade de varit tyskar eller spanjorer, rika eller fattiga, så hade de inte behövt ställa någon säkerhet. Det var lagligt att skapa ett svenskt kommanditbolag och det gjordes uteslutande för att igång en domstolsprocess.
Kunde inte frågan om svensk eller chilensk lag ha utretts tidigare?
– Ja, och det var något som vi från kommanditbolaget ville få prövat först, alltså lagvalsfrågan om man skulle följa chilensk eller svensk lag. Hade den saken beslutats om av tingsrätt och hovrätt så skulle målet ha avgjorts redan 2014 eller 2015 eftersom hovrätten ansåg att svensk rätt, och därmed svenska preskriptionsregler, var tillämpliga.
Norran har sökt Göran Starkebo för en kommentar.