Snöröjning och sandning har en budget på 41 miljoner. Hittills i år har de förbrukat 44 miljoner och en normal höst fram till nyår brukar kosta cirka 12 miljoner. Enligt prognosen ska de därför överskrida budget med 15 miljoner.
Orsaken är ökade kostnader för driften, främst på drivmedel. Mängderna snö och halka har däremot inte varit större än något annat år.
Vid den här tiden på året ska alla som ligger över budget göra åtgärdsplaner. Men några akuta åtgärder görs inte i snöröjningen.
– De senaste åren har vi gjort en hel del besparingar. Då är det svårt att spara ännu mer och dessutom med kort varsel. Det vore stor risk att det bara blir försämringar som invånarna reagerar negativt på, säger avdelningschef Mikael Lindholm.
– Det är också så att de största kostnaderna brukar vara i januari-mars, så det är svårt att spara nu.
Sitter då förvaltningen helt passiv? Nej, politikerna beställde istället en översyn av riktlinjerna. Den kan vara klar mot nyår och tillämpas från nästa år. Även då har avdelningen 41 miljoner till sitt förfogande, plus en halv miljon som de fått för nybyggda vägar och cykelvägar.
Om ni inte kan spara spontant, vad kan ni spara sen?
– Totalt sett kan vi inte trolla med knäna, det kommer den snö som kommer. Men kanske kan man se över hur mycket snö vi transporterar till snötippar, hur mycket vi siktröjer i korsningar. Kan det finnas avsnitt som inte snöröjas alls?
– Men jag vill inte föregripa översynen, den görs av personalen som jobbar i driften, säger Mikael Lindholm.