”Antalet fimpar har minskat”

I många kommuner har antalet fimpar som slängs på gatorna ökat sedan det nya rökförbudet trädde i kraft den 1 juli – i Skellefteå upplever man motsatsen. ”Vi upplever att det slängts betydligt färre fimpar på gatorna under de senaste månaderna”, säger Bernth Brännström, arbetsledare för utemiljögruppen på Solkraft.

Varje vardagsmorgon har Urban Lundqvist hand om renhållningen kring busstationen i centrala Skellefteå. Släpet bakom honom fyller han och hans sju medarbetare med skräp varje morgon.

Varje vardagsmorgon har Urban Lundqvist hand om renhållningen kring busstationen i centrala Skellefteå. Släpet bakom honom fyller han och hans sju medarbetare med skräp varje morgon.

Foto: Frida Öhman

SKELLEFTEÅ2019-10-01 07:30
undefined
Lars Marklund sköter om renhållningen på torget under vardagsmorgnarna och har sett att antalet fimpar som slängs har minskat sedan det utökade rökförbudet.

Sedan den 1 juli gäller en ny tobakslag som innebär att många offentliga miljöer numera är rökfria. Rökförbudet omfattar bland annat skolgårdar, lekparker, sportanläggningar, busskurer, restauranger och uteserveringar. Rökningen måste ske ett par meter från platsen där det är förbjudet.

”Vi brukar kalla vägen vid Verandan mot E4:an för ”promillevägen”, där slängs det enorma mängder med tomflaskor och annat skräp under helgerna.”

Bernth Brännström är arbetsledare för Solkrafts utemiljögrupp som sköter renhållningen i centrum med omnejd under alla vardagar. Han och hans medarbetare upplever att antalet fimpar på gatorna har minskat sedan det nya rökförbudet trädde i kraft.

undefined
Bernth Brännström är i dag arbetsledare för Solkrafts utemiljögrupp, men idag, den 1 oktober, tar Anna Eriksson över rollen och blir vikarierande arbetsledare.

– Det är kul att vi går mot trenden på den punkten. Däremot har vi ett annat problem som ökar. Vi ser att alltfler slänger portionssnus på gatorna. Man kanske tror att de bryts ner, men det gör de ju inte, säger Bernth Brännström.

Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium. Påsen som omsluter snuset består i huvudsak av cellulosafibrer som hålls ihop av ett bindemedel, vilket gör att pappret bryts ner långsammare än själva snusinnehållet. Påsarna innehåller även en liten mängd av plasten polypropen och är på så sätt inte helt biologiskt nedbrytbara.

undefined
Varje vardagsmorgon har Urban Lundqvist hand om renhållningen kring busstationen i centrala Skellefteå. Släpet bakom honom fyller han och hans sju medarbetare med skräp varje morgon.

– Ett annat vanligt skräp som vi ser kastas på gatorna är plastförpackningar och papper. Den värsta dagen att städa är måndagar då det kastats mycket tomflaskor efter helgen, säger Lars Marklund som har arbetat med renhållning i Solkrafts utemiljögrupp i 15 år.

– Ja, särskilt efter löningshelg. Vi brukar kalla vägen vid Verandan mot E4:an för ”promillevägen”, där slängs det enorma mängder med tomflaskor och annat skräp under helgerna. Mina medarbetare gör verkligen ett enormt bra jobb med renhållningen, avslutar Bernth Brännström.

Vanligaste skräpet i tätorter

• Det absolut vanligaste skräpet på gator och torg i landet är fimpen. Hela 67 procent av skräpet består av fimpar.

• Håll Sverige Rent har tidigare uppskattat att 1 miljard fimpar hamnar på våra gator och torg per år.

• Som tvåa kommer snuset som står för 11 procent av allt skräp.

• Om fimpar och snus exkluderas från statistiken är det plast och papper som dominerar.

Källa: www.hsr.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!