Vart man än står vid Finnforsfallet så hörs ett böljande dån. Skellefteälvens vatten exploderar mot klipporna nedanför kraftstationen. Vårfloden är här.
– När vårfloden kommer måste man slussa vatten. Då får man känslan av hur det var när forsen var fri, berättar Kristina Forssell.
Det finns två kraftstationer vid Finnforsfallet. Den ena ligger högst upp vid fallet. Det är den modernare stationen som togs i bruk på 50-talet. Längre nedströms ligger älvens första kraftstation som Skellefteå stad beslutade att bygga under förra sekelskiftet.
Syftet med stationen var att förse Skellefteå med ström för att kunna lysa upp staden när det blev mörkt samt att förse Örvikens pappersmassafabrik med el. Tidvis var det runt två hundra man som jobbade vid kraftverket.
– 1912 hade man fördubblat effekten på stationen och blev störst i Norrland. Då får man tänka på hur stort Norrland är. Hela vägen från Dalälven norrut. Det varade dock bara i två år, efter det togs Porjus kraftstation i drift, säger Kristina Forsell.
Under 1980-talet gjordes den gamla kraftstationen om till ett museum. På grund av coronapandemin och ombyggnationer har museet och kaféet som ligger i närheten varit nedstängt sedan 2019. Men inför Fallets dag, den 18 juni i år, så öppnar museet igen.
– Det känns jättekul. Stationen är väl värt ett besök. Det finns så mycket historia här. Du har industrihistoria, arkitekthistoria, kulturhistoria och lokalhistoria, säger Kristina Forsell.
Inuti museet hörs även ett hummande. För ett år sedan renoverades nämligen en av generatorerna för att kunna producera el igen. En generator som nu är igång igen.
– Den har stått still i några år men man kom fram till att den var värd att renovera, säger Kristina Forsell.
Kafé Finnfors som ligger ett par hundra meter uppströms öppnar också upp igen på Fallets dag. Sanna Toivonen, som kommer driva kaféet med sin dotter, har tidigare jobbat inom barnomsorgen men har nu sagt upp sig. Hon berättar att hon har haft en dröm att öppna upp ett kafé sedan hon var liten.
– Jag har kommit fram till att jag inte ska göra det som är tråkigt utan det som är roligt i livet. För livet är till för att levas, inte för att existeras, säger hon.
Sanna har än så länge avtal att få driva kaféet under sommaren men hon säger att chanserna är stora att hon också kommer driva det nästa år. Planen är att servera både middagar och fika.
– Det kommer bli hembakat, lättare luncher och under onsdagskvällar kommer det vara middagar i något format, säger Sanna Toivonen.
Hon berättar att om hon har kvar kaféet även nästa sommar så har hon planer på att servera alkohol.
– Om drömmar slår in, säger Sanna drömskt:
– Jag är väldigt kreativ av mig. Så det är därför som jag måste tygla mig i mina planer. Jag får säga till mig själv att hålla det väldigt simpelt första året. Man vill gärna slå till med buller och bång direkt.
Finnforskaféet öppnades för första gången på 1930-talet av en kvinna vars man jobbade på kraftverket. Efter att mannen gick bort öppnade hon kaféet för att kunna försörja sig.
– Hon hette Anna, det är ganska kul eftersom jag heter Sanna, säger Sanna Toivonen och ler.