Skellefteå kommun har varit i ett förskole-race under några år. Det har byggs nytt på Norrbacka, Moröhöjden, i Bureå och Burträsk.
Under 2020 byggdes två likadana förskolor på Mobacken och Falkträsket.
I slutet av året sattes spaden i jorden i Bergsbyn och nu i vår ska ett bygge starta på Brännan.
Gemensamt för samtliga dessa byggen är att det är många avdelningar samlade, och att de ersätter många små förskolor.
– Äntligen lokaler som är byggda för barn och för den verksamhet vi bedriver i dag. Jag ser bara fördelar, säger Petra Sahlin som är rektor för Falkträskets förskola.
Förskolan öppnade hastigt och lustigt den 21 december, vilket egentligen inte var planerat.
– Nej, vi hade tänkt ha sammanslagen verksamhet över jul och nyår, men fick inte av coronaskäl. Så då blev det att vi flyttade direkt hit.
Förskolan ligger nära det blivande villaområdet upp mot Falkträsket. Men förskolan står inte och väntar på de barnen, utan de sex avdelningarna har börjat fyllas med barn från övriga Sunnanå, och i viss mån även från andra områden.
Det har flyttats över barn från fyra andra avdelningar. Dels tvåavdelningsförskolan Orren som ska stå tom och sparas för kommande behov, dels från Rödluvan och Snövit som istället ska användas för daglig verksamhet inom socialkontoret.
– Några som hade stått i kö har också inskolats. Just nu har vi 83 barn av 120 möjliga, samt 15 i personalen, säger Petra Sahlin.
Vi tittar in i avdelningen Samba där det denna oväder-dag bara är fem barn. Flera föräldrar hade bestämt sig för att vara lediga och stanna hemma får jag veta.
Personalstyrkan består av Bozena Stenlund och Stefan Norberg.
– Det är en omställning med det nya och stora huset, säger Stefan, som tidigare jobbade i en enavdelningsförskola.
Han gillar att ha en arbetsmiljö som är ny och fräsch.
– De gamla förskolorna var ju oftast vanliga villor och inte anpassade för oss. Exempelvis blev det trångt och struligt i hallen. Kanske fungerade det bra när grupperna var små, men de har inte passat för dagens stora grupper.
Petra Sahlin gillar att huset är anpassat för sin verksamhet.
– Förr hette det ju daghem och skulle likna ett hem. Men från 1998 har vi läroplan och ska ägna oss åt undervisning, säger hon.
– Men flera föräldrar har kommenterat att den småskaliga hemkänslan försvunnit, tillägger Bozena Stenlund.
Nu jobbar grupperna i team, och har en del gemensamma ytor. En sådan plats är den stora studion där man bland annat kan rita och måla.
En nyhet som Skellefteå kommun infört vid de senaste byggena är en central matsal. Det gillar alla tre.
– Förr skulle man städa undan allt man höll på med och duka för lunchen. Nu kan vi bara gå ifrån och sedan fortsätta där vi var, säger Stefan.
– Det har också blivit mindre arbete med maten för pedagogerna. Det är lättare att flytta barnen än att flytta matvagnar, det är också bra att vi kan ha så nära kontakt med köket, säger Petra.
Till sist får jag en visning av avdelningen Samba, guider är Ruben Falkman och Melissa Velandra Bergström.
I de två små lekrummen visar de leksakerna. De frågar vad jag har i handen (rätt svar: en systemkamera), och informerar i sin tur vad det är för leksaker som ligger på golvet (dinosaurier).
Ruben säger att det nya dagiset är bra, och det beror på de nya leksakerna.