2016 drabbades 23-åriga Skelleftekillen Andreas Magnusson av en depression. ”Det var fruktansvärt jobbiga år”, säger han.
I dag jobbar Andreas Magnusson som varuchef på Rusta i Kiruna sedan cirka ett halvår tillbaka. På kort tid har han gjort en enorm resa – både i karriären och på ett personligt plan. För bara några år sedan trodde han inte ens att han skulle fylla 20 år.
– 2016 drabbades jag av en djup depression. Jag hade precis börjat första året på Anderstorpsgymnasiet, berättar han.
Depressionen eskalerade snabbt. Han var 16 år och trots sin unga ålder kändes framtiden mörk.
– Det var tufft. Jag led av ångest och sov i snitt en timme per natt. Det var självklart en stor faktor till att måendet blev ännu sämre. Jag isolerade mig och tappade kontakten med vänner.
Andreas, som vanligtvis är en lugn kille med en nära relation till sin familj, kände plötsligt inte igen sig själv. Bråken med familjen avlöste varandra.
– Jag är vanligtvis inte en person som bråkar och jag förstod inte vart min ilska kom ifrån. Allt blev till en dålig spiral.
Under ett års tid led Andreas ensam i det tysta. Ingen i hans omgivning visste hur dåligt han mådde. Depressionen tog över alltmer och livslusten försvann sakta men säkert. 2017 bestämde han sig för att avsluta sitt liv.
Lyckligtvis överlevde han suicidförsöket. Han ställdes nu inför ett vägskäl med två olika val: döden eller livet. Han beslutade sig för att leva och resan till att bli frisk påbörjades med en gång.
Andreas är öppen med sin psykiska ohälsa – med förhoppningen att kunna hjälpa andra.
– Jag berättade om depressionen för familj och vänner. Jag översköljdes av kärlek och stöttning. Det blev ett kvitto på att jag borde ha berättat om det och tagit hjälp tidigare.
Andreas tillfrisknande bestod till stor del av vila och regelbundna samtal hos barn- och ungdomspsykiatrin. Han stannade hemma från skolan och fick daglig stöttning av sina föräldrar.
Han diagnostiserades med social fobi och depressionen hängde kvar under hela gymnasietiden. 2018 tog han studenten mot alla odds och kort därefter kom den stora vändningen.
Andreas har gjort en enorm resa, från att inte vilja leva längre, till att i dag vara varuchef på Rusta i Kiruna.
– Jag fick jobb som säljare på Rusta i Skellefteå. Då hade jag mått kraftigt dåligt under tre års tid och det hängde såklart kvar. Men så träffade jag en kollega som förändrade allt. Tack vare henne började jag må bättre i mig själv. Hennes positiva energi smittade av sig och jag blev mycket mer positiv och engagerad som människa. Jag blev mig själv igen.
I september 2021 fick Andreas förfrågan om han ville bli varuchef på Rusta i Kiruna. Han tackade ja, tog sitt pick och pack och flyttade upp.
– Tänk om jag hade vetat det här när jag mådde som sämst. Jag tänkte att jag inte skulle orka leva så pass länge att jag skulle hinna fylla 20. I dag mår jag bra. Precis som alla andra har jag dippar, men i grund och botten mår jag bra. Framtiden känns ljus och jag drömmer om att fortsätta utvecklas som chef.
Andreas har valt att vara öppen om sin psykiska ohälsa på sina sociala medier, med förhoppningen att bryta stigmatiseringen och hjälpa andra.
– Det känns superviktigt att våga prata om det, inte minst som kille. Depression är en sjukdom som man drabbas av, det är inget att skämmas över. Det är först när man vågar ta hjälp utifrån som man kan bli frisk. Det farligaste man kan göra är att lida i det tysta.