Region Västerbotten dras med stora budgetunderskott sedan flera år tillbaka och har en av de längsta vårdköerna i landet. Majoriteten, S, V och MP, vill utreda konsekvenserna av ett sparförslag om att dra in 300 tjänster inom regionen för att kunna spara in 250 miljoner kronor.
Både Alliansen och majoriteten är överens om att det behövs åtgärder på cirka 450 miljoner kronor för att återställa tidigare års negativa balanskravsresultat och finansiera behovet av investeringar och medicinsk teknik.
Men Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna, anser att de största besparingarna på personalkostnader borde läggas på regionens administrativa personal och chefsled istället. Det blev klart när Alliansen presenterade sin skuggbudget för 2025.
Alliansen vill spara in på administrativ personal med totalt 183,2 miljoner kronor, vilket enligt dem skulle motsvara 147 tjänster. Det handlar om exempelvis administratörer, handläggare, kommunikatörer och strateger som skulle påverkas, enligt Nicklas Sandström, (M), regionråd.
– Den administrativa delen av regionen har vuxit kraftigt de sista sex till sju åren, framför allt inom den centrala administrationen och antalet chefstjänster. Med tanke på regionens stora underskott, så behöver vi spara in på dessa poster, istället för att minska så kraftigt på antalet vårdnära tjänster.
Partierna lyfter att de i det kärva ekonomiska läget vill värna vårdens kärnuppdrag, särskilt dygnet-runt-vården och primärvården. I skuggbudgeten är de samtidigt tydliga med att ungefär 100 vårdtjänster behöver försvinna för att deras skuggbudget ska gå i balans.
– Vi behöver genomföra vissa åtgärder för att klara våra investeringar och betala tillbaka på tidigare års budgetunderskott, säger Nicklas Sandström.
Alliansen vill göra en större verksamhetsförändring inom sjukvården. De vill tillsätta tre sjukhuschefer för länets tre akutsjukhus. Sjukhuscheferna skulle få ett större mandat och ansvara för de enskilda sjukhusens budget och resultatansvar.
Alliansen presenterade även en rad reformer, som de anser skulle effektivisera vårdflöden och kapa kostnader. De vill bland annat sälja en av Skellefteås hälsocentraler till en privat vårdgivare. Privata hälsocentraler finns i Umeå och Lycksele, men inte i Skellefteå.
– Primärvården i Skellefteå har kollapsat. Det behövs nya grepp för att vända utvecklingen. Det här är ett förslag för att kunna locka fler privata utförare med bättre förutsättningar att rekrytera tillbaka distriktsläkare, säger Sandström.
På sikt skulle detta minska regionens kostnader för lokaler, enligt Alliansen.
– Då behöver regionen inte ta hänsyn till behovet av investeringar i hälsocentralen. En privat utförare har bättre ekonomiska muskler för att göra investeringar i fräscha och ändåmålsenliga lokaler, säger han.
Alliansen vill även utöka hälsocentralernas driftsmedel med 50 miljoner kronor och satsa 8 miljoner kronor för att skapa möjligheter att ta emot fler ST-läkare som utbildar sig till specialistläkare i primärvården.
De presenterade även förslag gällande regionens tandvård, som att skjuta till 20 miljoner kronor till verksamheten och att höja tandvårdstaxan med tre procent. Ett annat förslag är att höja ersättningen till privata aktörer gällande barn och ungdomar, för att få privata kliniker att ta emot fler ur denna patientgrupp.
– Om Folktandvården och privata aktörer kan dela på ansvaret för barn och unga så betyder det att Folktandvården kan ta hand om fler vuxenpatienter. Det skulle öka intäkterna till Folktandvården. Det är ett sätt att finansiera och frigöra medel för att klara ekonomin.
Alliansen vill höja besöksavgiften på akuten, från dagens kostnad på 300 kronor till 500 kronor.
– Många använder akuten som en kvällsöppen hälsocentral. Vi vill motverka det. Förslaget kommer från verksamheten och det är en signal om att akutsjukvården prioriterar akuta ärenden, säger Nicklas Sandström.
Förra veckan presenterade Sverigedemokraterna sin skuggbudget för nästa år. Deras budskap var att satsa på sjukvården och utöka ramförstärkningen för att undvika personalneddragningar. SD vill istället dra in på skattemedel som går till Norrlandsoperan, regionens kulturella bolag, mingelevenemang och de det kallar en "förväxt kommunikationsavdelning".