Magnus Nyberg har efter 30 år vid räddningstjänsten i Skellefteå en klar bild av trafiken.
”Det lönar sig inte att stressa. Men folk är inte riktigt vana vid bilköer här”
Under perioden 2016-2021 åkte räddningstjänsten ut på 243 insatser när det gäller trafikolyckor i centralorten. Drygt 100 av dem inträffade på E4:an mellan södra rondellen på Anderstorp, förbi norra rondellen på Norrböle, Solbacken och upp till Fällbäcken. Magnus Nyberg berättar att det handlar om allt från enkla smällar där de har klivit ur själv till ordentliga krockar.
– Bilarna är mycket säkrare i dag. När det small tidigare var de ordentligt skadade. Nu kan de ofta gå ut. Men de tar sig ändå inte ut från fordonet. Det har också hänt mycket med vägsäkerheten. Då talar vi om E4:a sträckan Bureå-Skellefteå och Skellefteå-Byske. Nu handlar det ofta om singelolyckor, att de kör av vägen eller voltar för att ha kört för fort, säger Magnus Nyberg med över 30 år inom räddningstjänsten och med trafikolyckor som ansvarsområde.
Men på de "mindre" vägarna; Burträskvägen och Bolidenvägen kan det smälla ordentligt i hög hastighet.
– Men det händer inte lika ofta i dag. När gamla E4 användes som mest small det ofta vid dödskurvan i Innervik. En högenergikrock handlar om två fordon som krockar med varandra i mer än 50-70 kilometer i timmen.
En olycksdrabbad korsning är den vid Östra leden/Torsgatan.
– Den har varit olycksdrabbad under alla 30 år som jag har jobbat. Här tycks människor chansa lite. Det är en skymd korsning. Men tanken är att den ska byggas bort.
Trafiken i Skellefteå har ökat.
Även korsningen i centrala stan E4/Kanalgatan har haft många incidenter under de senaste fem åren.
Magnus Nyberg berättar att på Solbacken blir det ofta bilköer och där har påkörningarna bakifrån ökat.
– Stressen ökar med fler bilköer i stadstrafiken. Det lönar sig inte att stressa. Det blir vad det blir. Vi kommer ändå fram.
Efter Bureå och söderut är det lite sämre enligt Nyberg. Där hjälper fartkameror till med trafiksäkerheten.
Men det är inte alltid det hjälper. Christer Gradin som hållit på med trafiksäkerhet i form av utbildning sedan 1976 drabbades i augusti i fjol. På 70-sträckan i Bureå blev han påkörd bakifrån när en lastbil höll för kort avstånd och körde rätt in i bilen och tryckte in fronten i Christers bakdel ända fram till baksätet.
Här är bilen som Christer Gradin körde när han i augusti i fjol blev påkörd bakifrån av en lastbil som inte höll avståndet.
– Veckan före körde jag en flicka på tio år i baksätet. Hon hade aldrig överlevt. Jag hade tur. Jag har en modern bil och framsätet med ryggstödet vek ner sig.
När polisen förhörde honom fick han frågan om han kunde ha gjort någonting annorlunda.
– Jag svarade att jag kunde varit hemma istället eller trampat gasen i botten för att undvika olyckan.
Han hoppades att polisen skulle ta körkortet av lastbilschauffören som låg alldeles för nära. Men chauffören fick bara 2 000 kronor i böter.
– Är mitt liv bara värt 2 000 kronor?
Christer Gradin har hållit på med trafiksäkerhet i form av utbildning sedan 1976. ”Vi behöver ha krav på hur föraren beter sig. Det är inte meningen att man ska behöva sätta livet till”.
Christer tycker att det borde vara högre krav på en yrkesförare på den tunga sidan än för de privata bilisterna.
– Det finns många duktiga förare. Men det är ingen skillnad om du kommer från Sverige eller andra länder. Det finns alltid rötägg.
Han brukar ringa och skriva till åkeriägarna för att påpeka problemet.
– Det är dags att åkeriägarna börjar ta det här på allvar. Det finns en trafiksäkerhetspolicy. Kan en förare inte sköta sig borde de inte få köra. Men åkeriägarna säger att de inte kan säga upp någon. Då blir de utan chaufförer.
Christer har pendlat mellan Umeå och Skellefteå i 4,5 års tid och numera vågar han inte köra bil.
– Jag har börjat åka buss istället. Det är för många trafikanter och yrkesförare som inte bryr sig. De förstår inte att en människa kan dö om de kör in i dem.
När trafikverket drog igång nollvisionen för 25 år sedan handlade problemen om avstånd och hastighet.
– Vi har samma problem fortfarande. Det ser ut så här varje dag, säger en förtvivlad Christer Gradin.
Räddningstjänsten rycker ut.
Magnus Nyberg vid räddningstjänsten i Skellefteå håller med.
– Att nå nollvisionen fullt ut är svårt. Men bilar och vägar blir säkrare. Den mänskliga faktorn är dock svår att bygga bort. Det går sakta åt rätt håll men tekniken utvecklas och det blir säkrare. Snart sitter du i en pansarvagn. Tidigare kom däcken in vid fötterna för de som sitter fram. Det har inte hänt lika mycket i utvecklingen för de som sitter bak.
Christer Gradin har en ide.
– Om vi får förarlösa bilar kanske det går bort.