Stora tunnan och de lösa facken, allt töms samtidigt fast på olika höjd.
Skellefteå byter snart system för sophämtning, och Christoffer Byström får en radikalt ändrad arbetsmiljö.
Det gamla systemet innebär att man sitter kvar i sopbilen och tömmer tunnor sittandes i förarhytten. Tömningen sker från lastbilens långsida. I framtiden måste man kliva ut, eftersom de nya stora tunnorna ska rullas fram och fästas baktill på bilen. Sen krävs en knapptryckning och tunnan lyfts upp och töms.
Eftersom det skulle bli mycket spring ut och in i bilen har Skellefteå kommun bestämt att det blir dubbelbemanning. Två anställda kan då turas om att köra och tömma.
– Det finns en fotplatta där man kan stå på bilen, så man åker med utomhus överallt där det är tätbebyggt, säger Christoffer Byström.
Christoffer Byström är en av 14 sopbilsförare i Skellefteå kommun. Han ser fram emot att få köra den nya bilen.
Kommunen hade tidigare tio sopbilsförare och har nu anställt tre nya.
– Ytterligare en fattas, och då finns alltså 14 anställda, säger den ansvariga chefen Therese Lindgren.
Dessa ska köra kommunens fyra nya sopbilar samt fortsätta med gamla sortens bilar för att tömma i hyreshus och bostadsrättshus.
Även entreprenören Allmiljö har köpt likadana bilar, sex stycken. De körs på ytterområdena, men där blir det bara en förare per bil.
Tunnan lyfts upp, och de två lösa facken lyfts ännu högre upp. På 22 sekunder töms tunnans fyra fack.
Christoffer demonstrerar den nya bilen, som alltså tar hand om fyra olika slags avfall vid varje runda. Tunnan hakas fast i bilen och lyfts upp. De två lösa facken hissas längst upp och töms i fållor. De två som är fast monterade töms lite längre ner på lastbilen.
Allt far till varsin behållare inne i bilen där det pressas ihop. Soporna blir så komprimerade att en bil kan köras en hel dag i ett bostadsområde utan tömning. Det innebär cirka 400 tömda soptunnor.
– Vi åker upp till Degermyran med lasten i slutet på dagen.
Christoffer Byström visar även hur avlastningen görs. Då hissas bakpartiet med lyftreglagen upp, och blottar öppningar till lasten. Först töms de två yttersta och sedan de två bakre.
– Man backar in mot containrar där avfallet ska tömmas, och man kan välja ordning beroende på vilka som är upptagna. Alla sopbilarna kommer ju in ungefär samtidigt för att tömmas, berättar han.
En gång per dag åker sopbilsförarna till Degermyrans avfallscentral för att tömma. Då lyfter de upp den gröna maskindelen för att komma åt behållarna som är i den vita delen av lastbilen.
Nu är det bara några veckor kvar och sedan får han köra den nya sopbilen skarpt. Han ser fram emot starten, och det enda eventuella problem han ser är att soporna ska fastna i behållarna.
– Tryck inte fast kartonger med våld, då kommer de inte att ramla ut. Se också till att påsen med matavfall inte är så blöt på vintern när det är kallt. Då är det risk att de fryser fast, hälsar han till medborgarna.
När soptunnorna töms gör maskinen ett litet ryck som ska skaka ut avfallet. Verkar något ha fastnat går det lägga på ett ryck till. Men helst ska det inte behövas, hoppas han.
De nya sopbilarna kostar cirka fyra miljoner per styck. På utsidan har de ett stort reklambudskap med texten ”värdetransport på väg”.
– Vi vill markera att sopor som går till materialåtervinning har ett värde, säger avfallsrådgivare Katarina Bergsten.
Bilarna är smyckade med Skelleftemotiv. Kvinnan har en Norran-ryggsäck, som var populär förr i tiden, tjejen längst fram har AIK-halsduk, och killen i bakgrunden har en tröja med koppling till gruppen The Wannadies.