Jättebalsaminen är en fin växt, men ett stort hot mot den biologiska mångfalden i Sverige.
Jättebalsaminen är med på EU:s lista över invasiva arter. Listan omfattar totalt 36 olika växtarter.
– Det innebär att den är förbjuden att ha i trädgården. Den får inte bytas, odlas, födas upp, transporteras, användas och hållas. Har du en sådan på din fastighet är du skyldig att ta bort den, säger Linda Backlund, samordnare för arbetet med invasiva främmande arter vid länsstyrelsen i Västerbotten.
Växten är idag mycket utbredd i Skellefteå kommun och i andra delar av Västerbotten.
– Den är mest centrerad till Västerbottenskusten, men har börjat sprida sig in mot landet. Det finns enstaka bestånd närmare fjällen, men den börjar dyka upp där med.
Sedan början av augusti har 16 personer rensat bort jättebalsamin på flera platser i Skellefteå kommun. Det är en del av en satsning som kallas naturnära jobb, som Skogsstyrelsen driver tillsammans med länsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket och Arbetsförmedlingen. Jobben riktar sig till nyetablerade i Sverige eller de som står väldigt långt från arbetsmarknaden.
I fredags var sista dagen på rensningen och då gjordes en insats vid Medlefors folkhögskola.
– Vi har också varit på återvinningsstationen i Ursviken, det är ofta på sådana ställen den dyker upp, där folk dumpar sitt trädgårdsavfall. Vi har samlat ihop uppemot 50 påsar med växtdelar per dag, så vi har uträttat ganska mycket tycker jag. Sedan kommer den ju att dyka upp även nästa år, men kanske inte i samma omfattning, säger Mattias Agrell, arbetsledare vid Skogsstyrelsen.
Förutom Medlefors och Ursviken har gruppen också rensat bort växten i Stackgrönnan, vid ridhuset på Morö Backe, Alhem, Västra Eriksberg och Sjungande Dalen.
Anledningen till att jättebalsamin är så förödande för övrigt växtliv är att den producerar mycket nektar vilket lockar till sig bin, humlor och andra pollinatörer, som därmed väljer bort andra växter.
– Humlor och bin väljer det enklaste sättet att skaffa mat, och då blir inte de andra växterna pollinerade i samma utsträckning. Jättebalsaminen tar då över på ett område och trycker bort andra växter. Men bin behöver mat hela säsongen så när jättebalsaminen inte blommar så får de mindre mat, blir färre och pollinerar i längden ännu färre växter. Därför är invasiva växter ett av de största hoten mot biologisk mångfald, som vi människor är helt beroende av, säger Linda Backlund.
Hon säger att i södra Sverige är jättebalsaminen så utspridd så där är målet att begränsa den, men i norra Sverige finns fortfarande en möjlighet att bekämpa den helt och hållet så att den inte kommer tillbaka.
Vad ska man tänka på när man plockar bort den?
– Jättebalsaminen är egentligen ganska lätt att bekämpa. Men rycker upp den med rötterna innan den går i blom och lägger i sopsäckar och lämnar till brännbart. Fortsätter man så i två till tre år får man bort den. Fröna överlever nämligen bara två år. Så det är hoppfullt att vi kan få bort den här i norr.
Vad ska man göra om man ser den någonstans?
– Rapportera in det, antingen via Artportalen eller Artfakta på nätet, säger Linda Backlund.
Hawa Bah och Yousef Resho arbetar med att ta bort jättebalsamin vid Medlefors.
På Medlefors är Hawa Bah och Yousef Resho i full gång med att slita upp jättebalsaminen med rötterna och lägga i plastpåsar.
– Jag tycker att det känns bra att göra det här, man sover hela natten efteråt, säger Hawa Bah och ler.
Yousef Resho tillägger:
– Jag har bara jobbat med det här i två dagar, men jag tycker att det är ett bra jobb. Jag kan tänka mig att göra det igen.
Satsningen på naturnära jobb har funnits i drygt 60 år.
– Med naturnära jobb gör vi nytta åt allmänheten. Vi sköter naturreservat, städar stränder, märker vandringsleder, bekämpar invasiva arter och bygger bänkar och bord. Vi vill att naturen ska bli mer tillgänglig för alla, säger Mattias Agrell vid Skogsstyrelsen.
Mattias Agrell och Martin Öhlund, arbetsledare vid Skogsstyrelsen i Skellefteå.
Syftet är också att de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska få ett meningsfullt jobb och sedan kunna gå vidare och jobba inom andra gröna näringar, där det idag saknas arbetskraft.
I samband med arbetet med jättebalsaminen har flera i gruppen exempelvis fått genomgå en röjsågsutbildning, något de kan ha nytta av i framtida jobb.