”Det kan ibland vara svårt att få nya träd att trivas i nyanlagda stadsmiljöer”, säger Matilda Fhärm om utmaningarna med att plantera nytt vid exploatering.
Träd lever farligt när städer växer och asfaltytorna och byggnaderna ökar. Stora träd sågas ned och det sker inte alltid återplantering. Nu visar ett forskningsprojekt hur viktiga träd i städerna är för att lagra kol, rena luften och ta upp regnvatten. Dessutom visar det den ekonomiska nyttan av träden.
Skellefteå kommun var inte med i projektet, som heter i-Tree Sverige, men väl Umeå och Luleå. Rapporten visar bland annat att Umeås träd binder 33 procent av utsläppen av koldioxid från hela kommunens personbilsbestånd. Värdet av kolupptagningen beräknas till 32 miljoner kronor per år.
I Luleå där man fokuserat mätningarna på enbart de centrala delarna av staden, där luftföroreningar och utsläpp är störst, visar det sig att de få träden som finns där bara mäktar med att ta upp utsläpp från 157 bilar per år.
Förutom att ta upp koldioxid förbättrar träden luftkvalitén, främst genom att ta hand om kväveoxid och flyktiga organiska ämnen, såsom marknära ozon och lösningsmedel. Värdet på den reningen beräknas till 35 miljoner kronor årligen i Umeå.
Dessutom fördröjer träden dagvatten vid normalt regn. Att istället ta hand om vattnet skulle, beroende teknik, kosta mellan 257 miljoner kronor och fem miljarder kronor.
Men vilka träd är då viktiga? Stora träd med stor bladmassa och bladyta tar upp mest kol. Exempelvis har forskarna beräknat att en vuxen björk på Ålidhem lagrar 25 kilo koldioxid per år. En nyplanterad tar bara upp 1,4 kilo. Fem björkar tar upp koldioxid motsvarande en flygresa till Stockholm. En vuxen björk producerar 67 kilo syre på ett år jämfört med 3,6 kilo hos en ungbjörk. De vuxna träden minskar också luftföroreningarna och ytavrinningen betydligt mer än en nyplanterad.
Men en mix av trädslag och åldrar på träden föreslås i rapporten, då gamla träd behöver bytas ut. I presentationsmaterial från Umeå kommun ingår även en kalkyl för plantering och skötsel av ett nytt träd de tio första åren och den varierar mellan 40 kronor för skogsträd till 22 600 kronor för formklippta träd.
I rapporten föreslås även åtgärder som kan ha positiv effekt i staden. Det handlar exempelvis om att spara träd vid expolatering, öka takten för plantering av nya träd och se till att de har plats att växa samt värna om stora träd.
I Skellefteå kommun finns ingen policy kring träd, utan plantering och bevarande styrs av översiktsplaner, detaljplaner och skydd för vissa träd, exempelvis alléer.
– Vi försöker bevara eller ersätta så många träd det bara går, men vi har inget mål om att öka antalet träd i staden. Enligt den fördjupade översiktsplanen för centrala staden så ska den bli grönare, säger hon.
Det innebär att grönytor måste tas med i planeringen vid nya projekt.
– Det är klart att i nya områden som bebyggs måste man ta med i beräkningen att om man tar bort en massa träd, vad händer då med exempelvis grundvattennivån?
I övrigt görs bedömningar från fall till fall om träd ska tas bort eller inte.
– I planprocesser kan vi flagga för om träden är bevarandevärda och försöka få dem skyddade. Vi försöker bli bättre och bättre på att vara med i diskussionerna och vara mer på tårna. Privata tomter kan vi däremot inte styra över. Vi kan inte säga att fastighetsägare inte ska ta ned träd som står på deras egen tomt, säger hon.
Hon berättar att det oftast är tallar som blir riktigt gamla här. När det gäller bevarandevärda träd i staden pekar hon bland annat ut de stora träden i stadsparken och andra parker, kring kyrkor och på kyrkogårdar och de tätortsnära skogsdungarna där det finns riktigt stora träd i bostadsområdena.
Det var ett tag sedan trädbeståndet inventerades. Matilda Fhärm känner till i-Tree-projektet och tycker det skulle vara intressant att testa det även här.
– Träd är väldigt bra på många sätt och bidrar med många ekosystemtjänster, säger hon.
Ekosystemtjänst
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet används för att skapa förståelse för att människors överlevnad och välmående är beroende av de tjänster som ekosystemen ger. Ekosystemtjänster synliggör vårt beroende av fungerande ekosystem.
Källa: Naturvårdsverket