Evelina Fahlesson (S), kommunalråd i Skellefteå.
Hon säger att Skellefteå kommun ser positivt på Trafikverkets rapport, och delar synpunkterna om att både Norrbotniabanan och flytten av E4 bör tidigareläggas.
– Nu hoppas vi att regeringen gör sitt jobb, och i första hand godkänner de järnvägsplaner som är överklagade. De har nu legat på regeringens bord i tio månader, det är på tok för länge.
Att järnvägsbygget kan börja så tidigt som 2024 ser hon som mycket positivt.
När det gäller flytten av E4 hoppas Evelina Fahlesson att den kan tidigareläggas enligt förslaget och att det bekostas helt av staten.
Sämsta lösning är att kommunen måste förskottera pengar för en tidigareläggning. Då förlorar kommunen räntepengar. Det man lånar ut till staten får man nämligen inte någon ränta på. Man får heller inte ställa krav om när lånet betalas tillbaka, utan man får finna sig i att vänta till dess att staten har pengar att återställa.
– Vi har ändå gjort vissa förberedelser, ifall det skulle bli nödvändigt att förskottera. I så fall har vi satt upp en ram på maximalt 30 procent av byggkostnaden för att flytta E4.
– Sedan kan man ifrågasätta att en kommun ska behöva låna ut pengar till staten för att påskynda projekt. Det ställer kommunerna i olika sits för att få projekt genomförda, säger Evelina Fahlesson.
Vad säger då Norrbotniabanegruppen? Det är en lobbygrupp där olika kommuner och organisationer ingår.
– Det är ett gediget arbete som Trafikverket gjort. Men vi saknar att det sätts ett tydligt mål om när hela Norrbotniabanan ska vara i drift. Nu blir det luddigt, särskilt om delen som ska gå mellan Skellefteå och Luleå, säger projektledare Elisabeth Sinclair.
Hon påminner om den överenskommelse som finns inom EU där hela Norrbotniabanan (även till Luleå) ingår i ett Europeiskt stomnät som egentligen ska stå klart redan 2030.
Elisabeth Sinclair gillar förslaget att staten kan ta lån.
– Men det behöver också skjutas till mer pengar i den ordinarie infrastrukturplanen. Nästa gång den förnyas borde den vara förstärkt med mera pengar.
När Botniabanan gjordes var det skapat ett särskilt bolag för byggandet. Denna gång avråder Trafikverket från den lösningen, eftersom fördelarna inte är nog stora.
– Vi har föreslagit att man bolagiserar även denna gång, det har vissa fördelar. Exempelvis så faller ett tydligare ansvar på de andra parter som ingår i bolaget, säger Elisabeth Sinclair.
Elisabeth Sinclair är projektledare i Norrbotniabanegruppen.