Nina Thunebro, rektor på Lövångersskolan. Arkivbild.
Den muslimska fastemånaden Ramadan inleddes den 10 mars och pågår till och med den 9 april. Under den här perioden fastar muslimer, vilket innebär att de avstår från att bland annat äta och dricka – från gryning till solnedgång.
Enligt islam är det bara vuxna som ska fasta, men det finns olika tolkningar om vad det innebär och hur gammal man ska vara. I praktiken förekommer det att barn fastar.
I ett meddelande som kommunen skickat till vårdnadshavare slås det fast att detta riskerar få negativa konsekvenser. Det blir jobbigt att orka hela skoldagar och kan påverka möjligheten att ta till sig kunskap.
En av skolorna där ett sånt meddelande skickats ut är Lövångersskolan, där Nina Thunebro är rektor.
– Syftet är att medvetandegöra riskerna med att fasta, föreställ dig själv om du inte äter eller dricker under en hel dag. Olika personer påverkas olika, men vi vill stötta och ta hjälp av vårdnadshavarna så att deras barn orkar med skolan, säger hon.
Hon poängterar att många muslimska elever väljer att inte fasta – men i de fall då barn fastar finns det inte mycket skolan kan göra.
Ett annat problem är att barn som fastar kan sova dåligt eftersom de måste hålla sig vakna till solnedgången för att bryta fastan. Det är framför allt ett bekymmer när Ramadan infaller under sommarmånaderna.
– Men vi kan inte lägga oss i, vi har ju religionsfrihet i Sverige. För vår del handlar det om att informera om riskerna, säger Nina Thunebro.
Henrik Bolin är avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun. Han säger att det inte finns någon central hållning i kommunen, utan poängterar att det står varje skola fritt att informera på det sätt man finner lämpligt.
– I Boliden-Jörn har man till exempel gjort utskick under en längre tid, det är dock inget vi har beordrat dem att göra.
– Men jag håller förstås med, det är bra att informera om fastan. Vi har respekt för religionsfriheten men måste också värna om barnen.
Utdrag ur det meddelande som skickats till vårdnadshavare på Lövångersskolan.
Ahmed Al-Ani är styrelseledamot i föreningen bakom Skellefteå moské, som enligt egen utsago har över 500 medlemmar i kommunen. Han poängterar att moskén aldrig tvingar något barn att fasta.
– Många är nyfikna och vill själva testa att fasta, de kanske ser upp till sina föräldrar som fastar eller så. Då brukar vi säga att de kan prova en halv dag eller två timmar. Men det är aldrig något tvång.
Har ni någon gräns för hur gammal man ska vara innan man börjar fasta?
– Ungefär från att man är 12-13 år kan man börja. Då kan man testa några timmar och se om det funkar.
Men är det verkligen bra att så unga personer fastar, om det till exempel går ut över skolan?
– Barn behöver såklart energi för att orka i skolan. Om skolarbetet påverkas negativt, eller om de börjar må illa eller blir väldigt trötta eller så, så ska de inte fortsätta. Kan de inte, så kan de inte. Det är inte mer med det.
Fastan är en grundpelare inom islam och något som troende vuxna förväntas göra varje år. Men personer som till exempel är sjuka eller har diabetes ska inte heller fasta.
– Fastan är viktig, men inte bara av religiösa skäl. Det är också en källa till gemenskap och det finns faktiskt hälsofördelar med att fasta. I grunden är det något vi tycker är jättebra, men för barn finns inget tvång.
Ahmed Al-Ani är sociala medier-ansvarig för Skellefteå moské.