Det finns även kostnader som inte märks på samma tydliga sätt. Det gäller arbetet med att städa upp nedsmutsning och blask. Elina Karlsson har erfarenhet av detta.
På det krossade fönstret sitter en limmad skiva som skydd. Nedanför ligger krossat glas, som spridits runt i rummet och även utanför. Glaset är inte bara från fönstret utan även från ett bord som numera saknar skiva.
Scenen mötte lokalvårdarna som skulle städa på fritidsgården Kåken. Just innan skadegörelsen upptäcktes hade Elina Karlsson städat i ett angränsande rum. Där hade hon torkat bort en stor bild av ett könsorgan som någon ritat på väggen.
Det är ett vanligt motiv liksom fula ord i allmänhet. Ibland går det bort, ibland inte.
Toarullar i toastolen är vanligt. Eller att man blöter ner rullarna.
– Det är taskigt mot dem som ska på toa efter det, säger Emma Björk.
Glaskrosset ligger utspritt på heltäckningsmattan och i sofforna. Det kommer att ta ett tag att städa upp.
– Det här med glaskross har jag inte varit med om tidigare. Klottersanering sker däremot dagligen, säger Elina Karlsson.
– Det är så onödigt att förstöra lokalerna, säger Emma Björk.
Elina Karlsson och Emma Björk städar i Skelleftehamn, på Kåken, biblioteket och skolan bland annat.
Ibland måste de städa upp pulver från brandsläckare som tömts. Det är besvärligt.
– Och det är dyrt att fylla på släckarna, säger hon.
Emma Björk konstaterar att personen eller personerna slog sönder fönstret för att öppna det innan de hoppade ned på bordet som gick sönder.
Skadegörelse kostade support och lokaler i snitt 670 000 kronor per år 2013 till 2021. Ralf Isaksson, sektionschef på drift och städ, räknar med en liknande summa i år. Samhällsbyggnadsnämnden har kostnader på i snitt cirka 138 00 kronor dessa år och skolnämnderna cirka 37 000 kronor per år.
Enligt Ralf Isaksson är det framför allt skolor och idrottshallar som drabbas bland deras fastigheter.
Klotter och skadegörelse blir dyrt för skattebetalarna. Störst är problemet i skolorna, enligt Ralf Isaksson.
Det största problemet är glaskross.
– Det är kostnadsdrivande. Det kan kosta allt från ett par tusen till ganska omfattande belopp beroende på om det är ett vanligt fönsterglas eller ett glasparti vid en entré.
Det låg glaskross nedanför fönstret och i hela rummet samt utanför i heltäckningsmattan.
Han berättar om en omfattande skadegörelse på Örjansskolan för ett par år sedan. Notan hamnade då på cirka 100 000 kronor.
Ett annat problem är klotter. Förra året inträffade ett uppmärksammat fall vid Florahallen. Två tonårspojkar ristade in rasistiska budskap i fasaden. De dömdes senare till ungdomstjänst. Skadorna beräknades kosta drygt en miljon kronor att åtgärda men frågan om skadestånd är inte avgjord än. Därför har skadorna inte heller åtgärdats. Istället har man satt på en folie för att dölja budskapet tills permanent lösning är på plats.
Till och med augusti i år hade support och lokaler haft 44 skadegörelser på sitt bord, vilket ger ett snitt på 5–6 tillfällen per månad.
– Det går i vågor. Jag ska också vara ärlig med att mycket av den skadegörelse som sker hanterar vi bara.
Han berättar om att det kastas omkring mat, chips, vätskor av olika slag och uppblött toapapper. Slangar används för att spruta vatten och avlopp täpps igen och svämmar över.
– Det är något som våra lokalvårdare hanterar och det görs ingen formell anmälan om skadegörelser. Men det är klart att det är tidskrävande.
Eldning i soptunnor sker också ibland. Exempelvis brann det flera gånger i soptunnor i Örjansskolan i september förra året. Ralf Isaksson berättar om ett tillbud 2018 där en man eldade i en sopcontainer utanför Norrhammarskolan. Personen dömdes senare till nästan 1,5 års fängelse.
– Det är bra om allmänheten får veta det, att föräldrar och barn inser allvaret i att elda i soptunnor. Det kan bli en väldig kostnad och vill det sig illa kosta liv.
Han påpekar också att föräldrar kan tvingas betala skadestånd vid skadegörelse.