Personalen har sett utkastet till sommarens schema och det gör dem mycket oroade.
– Den här informationen måste komma ut till dem vi tar hand om och även till anhöriga så de inte blir förskräckta när de inser hur låg bemanningen blir, säger en sjuksköterska.
Personalen kallar bemanningen rekordlåg och ger några exempel. Kvällstid kommer de att ha två sjuksköterskor på fältet och två i telefonen för hela kommunens boenden och hemsjukvård.
Arbetsgivaren har också valt att skapa sjukskötersketeam. I dag har sjuksköterskor tjänst på ett visst boende eller hemsjukvårdsområde, men i sommar ska de istället jobba i team över flera verksamheter, dessutom med halverad arbetsstyrka.
– Det innebär att en arbetsplats kan vara utan ordinarie sjuksköterska under flera veckor.
En annan förändring är att fredagar bemannas som under helg.
– Detta gjordes i fjol och utvärderingen var inte positiv. Lasarettet har inte helg på fredagar och skriver ut patienter även då, säger hen.
Det innebär att bemanningen minskar från 28 till 10 på fredagar.
– Det är en ganska kraftig neddragning, säger en sjuksköterska.
De oroar sig även för att behöva ta stöd av digitala arbetssätt istället för att träffa patienter fysiskt, även när det gäller bedömningar av patienter i livets slutskede.
– Det är en svår uppgift och inte helt etisk.
Den största oron är att de inte kommer att hinna fram till förstaprioriteringar. Det handlar exempelvis om vård i livet slutskede, akuta smärttillstånd, andnöd, stopp i katetrar och fallskador.
– Då blir det att ringa ambulans istället. Vi kan inte låta någon bli liggande i svåra smärtor, men det kommer då att belasta regionen, säger hen.
Samvetsstress, uppgivenhet och resignation är återkommande ord.
– Vi har sagt att vi måste skriva avvikelser så att vi kan redovisa att det inte fungerar. Vi vill även ha en chef i beredskap som kan assistera vid beslut, säger en sjuksköterska.
De påpekar att de redan i dag vänder ut och in på sig själva.
– Till skillnad från tidigare har arbetsgivaren i år inte erbjudit ekonomisk ersättning åt dem som tar extrapass eller förskjuter semestern. De anser att vi haft ett tufft år, men vi borde få avgöra själva om vi vill jobba eller inte. Den här lösningen är inte för vårt bästa, säger hen.
De påpekar även att ansvaret blir väldigt stort för baspersonal på boenden och i hemtjänst att uppmärksamma om personer far illa.
Personalen får medhåll av Annika Forssander, styrelseledamot i Vårdförbundet i Skellefteå.
– Det är en oroväckande låg nivå på bemanningen jämfört med tidigare år.
Hon tror att lägre prioriterad vård kan bli lidande, såsom utredningar, att ge läkemedel som behöver fyllas på, kunskap och stöd på avdelningar eller bedömningar i förebyggande syfte.
Med helgbemanning på fredagar, ökar arbetsbördan på vardagarna.
– Det finns en risk att stressen och samvetsstressen ökar. Vi vet att ju mer stressade vi är desto större är risken att något blir fel. Den oron tar hårt på våra medlemmar.
När det gäller att arbeta digitalt påpekar hon att kunskapen om detta är blandad och att alla inte är bekväma med att använda digitala hjälpmedel vid exempelvis bedömningar.
– Vi är inte skolade i det. Det ställer inte bara krav på sjuksköterskorna utan även på omsorgspersonalen. Det är inte alla i omsorgspersonalens grupper som har tillräcklig kunskap att använda de digitala stöden.
Personalen vill vara anonym i artikeln.
Varför vill ni inte berätta om oron öppet?
– Det finns en utbredd tystnadskultur. Till och med när facket frågar om någon vill ställa upp och prata med media. Inte ens de fackliga på arbetsplatserna vill göra det, säger en sköterska.
– I lönekriterierna finns en punkt om att vara lojal mot arbetsgivaren och tala gott om kommunen. Det har dessutom varit mycket skriverier om hur Skellefteå kommun agerar mot visselblåsare, säger en annan.
– Ja, det finns sjuksköterskor som valt att sluta och inte välkomnats tillbaka, trots kompetens och brist på sjuksköterskor. Då tänker man till innan man pratar, tillägger hen.
Men de vill berätta om situationen. Annars blir det de som ska ta emot uppgivenhet, frustration och ledsamhet i telefon från anhöriga.
– De har presenterat en lösning för oss som ett färdigt paket. Det fanns ingen färdig risk eller konsekvensanalys av detta, säger en sjuksköterska.
– Jag tänker på patienterna och på personalen. Hur blir sommaren och hösten? Hur många kommer att säga upp sig?, säger en annan.
Annika Forssander håller med om att det finns en rädsla.
– Skellefteå kommun har jobbat hårt med frågan, men jag upplever att det fortfarande finns en stark rädsla för repressalier. Det arbete som gjorts har inte nått hela vägen ut i organisationen.
Vad beror det på?
– Det finns exempel på att anställda upplevt sig ha blivit straffade. Det finns en tillitsbrist. En del har upplevt att arbetsgivare använt sig av uttryck som påminner om härskartekniker, men arbetsgivaren har börjat lära sig att man inte vinner på det. Det krävs fortsatt arbete med det här.
Sarah Lundberg är verksamhetschef för hälso- och sjukvården i kommunen och svarar på kritiken:
– Personalen har jobbat stenhårt under pandemin och vi vill prioritera semestrarna. Därför är bemanningen lägre. Vi har under två års tid utvecklat digitala arbetssätt som möjliggör lägre bemanning samtidigt som vi bedömer att vi klarar patientsäkerheten. De digitala stöden hjälper oss att göra rätt saker genom att först genomföra en konsultation.
Hur ser du på personalens oro?
– Jag förstår att det är tufft för en del som inte anammat arbetssättet, andra tycker det är fantastiskt. Det handlar om att våga ta steget och ställa om och det har vi möjlighet att testa nu under åtta veckor.
Deras största oro är att inte hinna fram till förstaprioriteringar. Vad tänker du om det?
– All legitimerad personal står alltid inför prioriteringar. Det tillhör jobbat. Men man är inte ensam utan jobbar med kollegor i team och man kan kontakta läkare. Är det riktigt akut ringer man ambulans. Jag förstår oron och vi vet om den. Därför sätter vi in åtgärder där det behövs.
Vad vill du säga till vårdtagare och anhöriga som blir oroliga av att bemanningen är så låg?
– Man kommer alltid att få kontakt med en sjuksköterska vid behov. Vi har tydliga kontaktvägar. Patientsäkerheten kommer att bibehållas.