Så här planeras E4-förbifarten om den ska gå via Östra Leden. Tre planskilda korsningar (kallas trafikplats)görs för att farten ska kunna vara hög. Men Lars Hedqvist tycker att rondeller kan duga, då får man mer bygge för pengarna.
Det har gått en vecka sedan trafikverket presenterade sitt förslag på långtidsplan för 2022-2033. Kommunen hade lobbat hårt mot trafikverket och regeringen för att få med nya projekt. De lyckades, och Lars Hedqvist säger att han i grunden är mycket glad för det.
– E4-förbifarten är ett stort glädjeämne liksom att vi får förbättra Järnvägsleden.
Men det fanns visst smolk i glädjebägaren.
– Att byggena ligger långt fram i tiden var det sämsta. Där hoppas vi kunna påverka så de kan tidigareläggas. Att vänta tio år på att få ordning på biltrafiken i stan är för länge.
Att det pratas om olika former av lån, medfinansiering och avgifter var också oroväckande.
– Hest vill vi att det avsätts rena pengar.
Lars Hedqvist vill nu ha verkstad för pengarna. Minsta möjliga administration och mesta möjliga byggande.
– Jag skulle gärna se fler och enkla lösningar än få och dyra. När det gäller E4-förbifarten så har det exempelvis föreslagits planskilda korsningar, men rondeller duger och är betydligt billigare.
– Planskilda korsningar ger också ett omfattande system av anslutningsvägar.
På Järnvägsleden till Skelleftehamn hoppas han pengarna räcker till 2+1-fält med mitträcken, eftersom det är enda sättet att få öka tillåtna hastigheter.
Vid Sundgrundsbron hoppas han att pengarna räcker till en gång- och cykelbro som blir fristående eller hänger på befintlig bro. Dessutom att kurvor rätas ut på vägen.
Kommunen ska också fortsätta kämpa för att Sundgrundsleden förlängs till flygplatsen.
När det gäller E4 söderut mot Umeå så hade han helst sett en satsning mellan Yttervik och Ljusvattnet i första hand. Detta eftersom delen ligger närmast Skellefteå och därmed påverkas mest av Northvolt. Dessutom måste det ändå göras ombyggnad för Norrbotniabanans station i Bureå, och då vore det smart att få göra något definitivt istället för provisorier.
– Bureå är ju en ort där befolkningen kan fördubblas och vi håller på med en ny översiktsplan.
Att E4:s breddning har varit planerad och utförd från söder till norr är alltså en nackdel nu när så mycket händer i Skellefteå.
Till sist har vi Norrbotniabanan, och Lars Hedqvist är besviken att den är senarelagd.
– Det hade passat bra om bygget hade startat 2024, då hade man nått fram till Skellefteå i slutet av planperioden och kunnat fortsätta direkt med delen upp till Luleå. Nu blir det en onödig fördröjning och sträckan Umeå–Dåva blir stående utan att användas i flera år och då försämras lönsamheten.
När det gäller lönsamhet så sätter trafikverket prislappar på det mesta, och i deras kalkyler är Norrbotniabanan mellan Dåva och Skellefteå inte lönsam, men blir lönsam den dag järnvägen fortsätter till Luleå.
– Många av deras kalkyler är för gamla och bygger på att Skellefteå och norra Sverige ska ha minskad befolkning. Siffrorna är inte uppdaterade utifrån det nya läget. Om det gjordes så skulle alla investeringar vi talar om visa högre lönsamhet och därför vara lättare att argumentera för.
Totalt sett tycker Lars Hedqvist att vägombyggnader är det mest akuta för Skellefteås del.
När det gäller trafikverkets plan som helhet säger han att de gör så gott de kan, och det märks att de måste kompromissa.
– Det är bra med järnvägssatsningar i norr, och jag tror att de står sig väl i lönsamhet jämfört med satsningar i södra Sverige som mest är inriktade på persontrafik.
Trafikverket har tänkt en planskild korsning i denna olycksdrabbade korsning mot Torsgatan, däremot blir det rondell i korsningen med Järnvägsleden.
Förslaget
Norrbotniabanan Dåva – Skellefteå: Planerad byggstart mellan 2025 och 2027. Beräknas kosta 15 miljarder, varav 10 miljarder avsätts fram till 2033.
Norrbotniabanan Skellefteå – Luleå: Planerad byggstart mellan 2028 och 2033. Beräknas kosta 23 miljarder, och det avsätts tre miljarder fram till 2033.
E4 Gumboda – Grimsmark: 521 miljoner. Planerad byggstart 2025-2027.
E4 Broänge – Daglösten: 391 miljoner. Planerad byggstart 2028-2033.
E4 Daglösten – Ljusvattnet: 329 miljoner. Planerad byggstart 2028-2033.
E4 Förbifart Skellefteå: 1,4 miljarder. Planerad byggstart 2028-2033.
Väg 95, Järnvägsleden och Sundgrundsleden: Åtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet. 600 miljoner. Oklart när det kan börja.
Elväg: Demonstrationsanläggning för att Järnvägsleden ska kunna elektrifieras och digitaliseras: Inga summor och ingen tidplan.
Om regeringen vill satsa extra pengar:
E4 Grimsmark – Broänge (förbi Lövånger): 426 miljoner
E4 Ljusvattnet – Yttervik (förbi Bureå): 345 miljoner