Knappt har vi vant oss med tanken att förpackningar ska samlas fastighetsnära så kommer nästa nyhet. Det handlar om textil av olika slag som folk tänker kasta.
Kanske är det nött eller trasigt och går inte laga, kanske har det fläckar som inte går ta bort. Allt sådant som det inte är rimligt att skänka.
Att det känts knepigt att kasta sådant i vanliga soporna (restavfall) har nog många känt, när man vet att det ska brännas. Att tillverkningen av textil belastar naturen är ju väl känt, i synnerhet produktionen av bomull.
Från och med kommande årsskifte ska det dock bli bättring, har EU bestämt. Då blir det krav på insamling av all textil för materialåtervinning. Man får inte längre slänga det i restavfall.
Kravet ingår i EU:s nya avfallsdirektiv.
Avfallschef Agneta Lantto-Forsgren säger att det nu planeras för insamlingen i Skellefteå kommun.
– Vi kommer att ställa containrar eller tunnor på samtliga återvinningscentraler. Där ska man kunna lämna all slags textil, oavsett vilket material det är gjort av och givetvis också oavsett skick.
– Vi har inte skyldighet att samla textil fastighetsnära, så därför måste man till återvinningscentralen för detta.
Hon tillägger att det redan i dag finns möjlighet att kasta textil på alla återvinningscentraler, men bara sådant som är användbart på second hand.
– Det finns behållare i återbrukscontainrarna. Kärlen töms av Solkraft och de tar hand om textilierna.
Tidigare har Solkraft sorterat ut bomull som skulle skickas till ett företag i Sundsvall och omvandlas till viskos.
– Tyvärr gick de i konkurs och vi hann aldrig skicka den bomull som samlats in, säger Agneta.
Bomullen skickades istället till ett företag i Malmö som mal ner textil och gör nytt material. Skellefteå kommun fick en smärre summa i betalning men transporten kostade mer, så totalt sett blir sådan hantering en kostnad.
– Därför hoppas vi att det i framtiden kan vara något pappersbruk här i norr som tar upp verksamhet. Förhoppningsvis blir det mera lönsamt när det efter nyår blir mera material i omlopp. Förr har det ju varit frivilligt att lämna in textil, men när det blir regel kommer det nog in mycket större mängder, tror Agneta Lantto-Forsgren.
– Att mala textilfibrer och återanvända dem liknar pappersbrukens verksamhet, därför skulle det passa i något nedlagt pappersbruk.
Om inget nytt alternativ finns ska Skellefteå kommun skicka textilierna till Malmö, när de efter nyår blir ansvariga.
Ökade kostnader är alltså troligt för Sveriges kommuner när textil måste tas omhand. Men det finns hopp om ännu en förändring, och den väntar ytterligare ett år bort, 1 januari 2026. Då ska textilindustrin själv betala för kretsloppet.
– EU planerar att införa producentansvar, och veckan före påsk togs beslutet i EU-parlamentet, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Då måste textilindustrin betala för att deras produkter tas tillvara, på samma sätt som förpackningsindustrin betalar.
EU-parlamentets ställningstagande går nu vidare, och slutliga beslut väntas efter EU-valet.
Eftersom producentansvar i slutänden hamnar på kunden måste folk betala något mer när de köper fabriksnya varor. I gengäld slipper kommunerna gå back i sin hantering.
– Då skulle vi få de pengarna för att vi gör jobbet, precis som vi i dag får pengar för att vi samlar in förpackningar, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Vad säger då Solkraft, som i dag tar emot en hel del textil från Skellefteborna?
– Det vore bra om vi slipper det som ändå inte går återbruka. Därför blir det bra när det ordnas en parallell insamling dit de sämre textilierna går, säger Minna Granlund, arbetsledare på Solkraft.
– Mellan 20 och 30 procent av den textil som kommer till oss är inte säljbar i andra hand, trots att det står tydligt på containrarna vad man får lämna. Det kan vara smutsigt, noppigt, trasigt.
I nuläget blir skräpiga textilier restavfall och går till Dåvamyran för att brännas.
Men helst skulle Minna Granlund önska att folk inte slänger så mycket användbar textil.
– Det är hemskt att se alla dessa mängder kastade saker. Jag skulle önska att folk använder sina kläder och textilier längre. Men när det väl kastas är återbruk det sundaste och därefter materialåtervinning, säger Minna Granlund.