Förbjudet att kasta textil: Så blir upplägget i Skellefteå

Vid nyår blev det förbjudet att kasta textil i soporna. Kommunerna är nu ansvariga för insamling och här berättar vi om upplägget i Skellefteå kommun: Hur insamlingen går till och vart materialet tar vägen.

Till denna sorteringsanläggning ska Skellefteås textil skickas.

Till denna sorteringsanläggning ska Skellefteås textil skickas.

Foto: Gabriella Nygren, Skellefteå kommun

Skellefteå kommun2025-01-21 19:00

Först i december blev avtalet klart med aktören som ska ta hand om insamlad textil.

– Därför har det dröjt till behållarna kommit på plats. De finns på Degermyran, men inte på övriga orter. Först vecka fem sker insamling på samtliga våra återvinningscentraler, säger kommunens avfallschef Agneta Lantto-Forsgren. 

undefined
Behållarna för textil står intill pantautomaten på Degermyran.

Human Bridge är aktören som ska ta hand om textilierna. Det är en välgörenhetsorganisation som hittills haft insamling i södra Sverige.

– Vi har sedan tidigare samarbete med 140 kommuner. Nu när den nya lagen kommit har vi utökat något men Skellefteå kommun är vår enda stora i norr. Vi har även lagt anbud till Umeå kommun, säger Lars Råsberg, ansvarig för näringsverksamhet.

När Human Bridge tidigare samlat textil har 78 procent varit möjligt att återanvända, medan 15 procent gått till materialåtervinning och sju procent har fått brännas och blivit energi.

Men då var insamlingen frivillig. Nu blir ni skyldiga att ta hand om sådant som är slitet, trasigt och har fläckar.

– Jo, vi är medvetna om att andelen som är i sämre skick kommer att öka, men vi har gjort bedömningen att det ändå är lönsamt att ta hand om materialet.

Det handlar alltså om en ekonomisk affär när Human Bridge tar hand om textil. Lars Råsberg säger att bolagets syfte annars är att hjälpa till med sjukvårdsmateriel.

– Vi tar hand om utrangerad sjukvårdsutrustning och har avtal med hälften av Sveriges regioner. Vi rustar upp grejerna och skänker dem till länder där det finns behov. På sistone har vi exempelvis skänkt mycket till Ukraina.

– Det finns en global affär i att jobba med begagnad textil, och vi fortsätter med det så länge det finns ekonomi. Annars måste vi få in pengar på annat sätt.

Men enligt Lars Råsberg finns inte den ekonomin i Sverige, därtill är lönerna för höga.

– På grund av regelverket måste göra grovsortering i Sverige, och har en anläggning i Småland och en i Stockholm. Totalt jobbar där 45 personer men vi har en maskin på gång till Stockholm som ska rationalisera.

Containrarna i Skellefteå ska tömmas av Samhall, vilket Human Bridge betalar för. Materialet skickas till Stockholm där textil separeras från skor, leksaker och accessoarer. Orsaken är att man inte får exportera begagnat hur som helst.

– Säckarna med textil får klassningen B3030 och kan säljas inom EU. Vi säljer vårt material till två partner, en i Litauen och en Slovakien. 

Partnerbolagen gör sedan den detaljerade sorteringen.

undefined
Sorteringen görs stegvis, och i slutänden har man sorterat till 400 olika kategorier.

– Det som kan återbrukas tvättas och skickas vidare. Den största av våra partner, Humana Balticum i Litauen, har 400 egna secondhandbutiker i Europa och Afrika där mycket säljs.

Människor som inte har råd att köpa nytillverkade kläder kan alltså köpa begagnade, och på sin hemsida skriver Human Bridge att detta är enda sättet att hantera de enorma textilberg som uppstår i rika länder.

– Det är också bra för miljön, för om människorna inte fick tillgång till begagnat skulle de köpa billigt nytillverkat, vilket kanske inte producerats på bästa vis, säger Lars Råsberg.

Den nya regeln om att folk inte får kasta textil i sopor gäller i hela EU, vilket innebär att insamlade textilberg kommer att växa. Det innebär också ökad prispress.

– Våra partner är medvetna om det men har bedömt att de kan köpa större mängder från oss. 

undefined
Bilder från den stora anläggningen i Litauen. Till vänster tvättas textil som ska till second-hand-affärer. Till höger är kläder färdiga för leverans.

Vart tar då det sämre materialet vägen, det som nu väntas öka?

– Materialåtervinningen har hittills mest handlat om att tygerna blir trasor till industrin för att torka upp olja. Det finns många försök med att mala textil, men fibrerna blir för korta för att man ska kunna spinna ny tråd. Malen textil kan behöva blandas med andra material, vi får hoppas att sådana försök ska lyckas för det kommer att finnas mycket textil som ska återvinnas, säger Lars Råsberg. 

Om inget annat kan göras får material brännas till energi. De två partner som Human Bridge anlitar säljer "skräpet" som bränsle till industrier.

undefined
Human Bridge tog avtalet för textilinsamling i Skellefteå kommun och har kommit igång på Degermyran.

Men tillbaka till Skellefteå kommuns avtal, som gäller för ett år. Avfallschef Agneta Lantto Forsgren säger att det kom in två anbud.

– Även den andra aktören skulle ha sålt materialet till Litauen. 

Avtalet innebär att Human Bridge ordnar insamlingen och tar materialet utan ersättning. Kommunen varken betalar eller får några pengar. 

Innan avtalet skrevs var två av kommunens anställda på studiebesök till anläggningen i Vilnius, Litauen. Dit kommer Skellefteås textil att skickas. Syftet var att med egna ögon se så att textilierna hanteras korrekt. 

– Det var en imponerande anläggning. Det var inte smutsigt eller dammigt, den var över förväntan, säger utredare Gabriella Nygren.

Hon säger att personalen har god koll på vad som är årets mode, populära färger, och vilka märken som är extra attraktiva. 

undefined
På sorteringsanläggningen finns exempelbilder så att personalen ska veta vad som är säljbart.

– Sorteringen görs i flera våningar, och kläderna skickas nedåt mellan våningarna och landar på nya bord. Till slut läggs de i olika säckar/behållare, totalt 400 sorter. 

Hon håller med Lars Råsberg om att materialåtervinningen blir den trånga sektorn. 

– Men det finns avsättning för fler material än man kanske kan tro och det var intressant att höra vilka försök som görs, säger Gabriella Nygren. 

Insamlingen

Human Bridge tar emot följande i behållarna:

Kläder av textil

Hemtextil: Handdukar, lakan, täcken, kuddar, gardiner, kuddar, trasmattor 

Väskor av textil, dock ej resväskor.

Accessoarer av textil: Mössor, vantar, hattar, skärp

Leksaker: Mjukisdjur

Dessutom tar de emot hela skor, men det är utanför åtagandet. Skor är fortfarande tillåtet att kasta i restavfall, även om de är av textil. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!