Ledningar byts alltför långsamt – ökad risk för läckor

Läckor lagas ständigt och avloppsvatten läcker ut. Men arbetet med att förnya ledningsnätet går alltför långsamt. ”I dagsläget har vi en ombyggnadstakt på 200 år. Vi behöver komma ner på 100 år”, säger Helena Jonsson, verksamhetschef för vatten och avlopp vid Skellefteå kommun.

Tårtbitarna visar vilket årtionde ledningarna byggdes. Svart betyder att kommunen inte vet när ledningarna lades ner. När de flesta ledningar lades varierar som synes stort, liksom andelen okänt nät.

Tårtbitarna visar vilket årtionde ledningarna byggdes. Svart betyder att kommunen inte vet när ledningarna lades ner. När de flesta ledningar lades varierar som synes stort, liksom andelen okänt nät.

Foto: Ulrika Nohlgren/Infogram

Skellefteå kommun2021-02-27 09:00

Medle, Åbyn, Sunnanå, Lappvattnet, Hedensbyn och Burträsk. Det är bara några av de orter och områden som under senaste halvåret drabbats av vattenläckor i kommunen. Vi har också berättat om avloppsvatten som runnit ut i Skellefteälven och på en tomt i Kåge. Det är inte ovanligt att Norran skriver om problem som just orsakas av det föråldrade ledningsnätet i Skellefteå kommun. Sedan 2015 har det skett cirka 1561 stoppar i nätet och 296 läckor.

undefined
Läckor i ledningsnätet i centrala Skellefteå sedan 2016.

En stor andel av anläggningarna byggdes från 1960 och fram till 1990 och under det senaste decenniet, men det finns betydligt äldre delar. I åtminstone centrala Skellefteå, Skelleftehamn och Boliden finns några ledningar från 1930-talet. På Älvsbacka och nedanför Skeppargatan finns till och med dagvattenledningar av trä som går ut i älven. Kommunen saknar dessutom information om ålder och material på en tredjedel av ledningarna runt om i kommunen. Vad det är för ledningar kommer bland annat fram när det sker läckor.

undefined
Några rubriker från norran.se det senaste året om vattenläckor.

Beroende på vilket material ledningarna är gjorda av och på markförhållandena lokalt så påverkas livslängden olika. Kommunen renoverar, byter och bygger också nya anläggningar kontinuerligt, men det går långsamt. 

I dag finns 950 kilometer dricksvattenledningar, 800 kilometer avloppsledningar och 500 kilometer dagvattenledningar i kommunen. Därtill ska läggas annat som också kräver renovering, ombyggen och nybyggen. 

– Eftersom vi har en så stor kommun har vi många olika anläggningar, säger Helena Jonsson.

VA investerar för drygt 30 miljoner kronor per år i ledningsombyggnaden. Det dubbla behövs alltså för att hålla jämn takt med slitaget på rören. Det är lika mycket som hela VA:s budgetram. Därtill kommer allt annat som hör till VA-området. 

I kommunen finns i dag 25 dricksvattenanläggningar av olika storlek, 14 större avloppsreningsverk och ett drygt 20-tal mindre sådana. Även de kräver investeringar. Bland annat har kraven på kontroller, övervakning och rening ökat.

– Vissa saker är vi ålagda att göra enligt lag. De många små avloppsreningsverken måste till exempel få en bättre nivå. 

Hon tillägger:

– Vi bygger för en stor ökning av antalet invånare, men vi ser inte effekten av det än. Samtidigt kan vi inte bromsa säger hon.

undefined
”Vi arbetar med att ta fram en plan för åtgärder för hela ledningsnätet. Dessvärre är vi inte i mål. Det är ett omfattande arbete. Men vi vet att åtgärdsbehovet är stort”, säger Helena Jonsson.

För att minska kostnaderna brukar de försöka samordna projekten då gator och parker gräver. Dessutom har de under det senaste året använt en teknik för att renovera rör som innebär att man inte gräver. Istället förs en strumpa in i röret som sedan härdar.

– Det är kostnadseffektivt och bra i exempelvis stadsmiljö där det är svårt att gräva.

Varje år kostar störningarna i snitt cirka tio miljoner kronor per år.

Innebär det att VA-avgiften kan öka?

– Ja, och så är det i hela landet. I många fall är också kostnaderna avskrivna så man har inte riktigt har sett hur höga de faktiska kostnaderna för anläggningarna är, säger hon och tillägger.

– Finansieringsfrågan är egentligen politisk. Vi kan bara hoppas och påtala behovet och konsekvenserna om vi inte gör investeringar.

Förutom att man exempelvis kan drabbas av obehaget av att bli sjuk av dåligt vatten, att det blir störningar i leveransen av vatten eller att man inte kan gå på toaletten, så handlar det även om att uppfylla miljötillstånden. Gör man inte det kan det bland annat bli tal om viten.

– En del effekter syns inte lika tydligt. Det kan handla om dåliga ledningsnät som gör att man tvingas släppa ut orenat avloppsvatten via ett nödutlopp i en bäck eller ett dike. Ibland märks det, ibland inte, men det blir ändå en påverkan på miljön. Det ska helst aldrig ske, säger hon.

Men enligt Helena Jonsson är pengar bara en av flera utmaningar. En annan är att det ska finnas personella resurser för att klara av att bygga. Dessutom behöver de hitta ett bra sätt att göra prioriteringar.

Just nu pågår ett arbete med att ta fram en plan för ledningsbyggnaden i hela kommunen.

– Vi är bara i uppstarten. Vi bygger om varje år men har ännu inte tagit fram en långsiktig plan.

För att få bra underlag deltar de bland annat i ett projekt tillsammans med Chalmers.
– Det är mycket vi måste väga in när vi tar beslut; ålder på anläggningar, läckor, material i rören och markförhållandena. Vi hoppas att vi ska få hjälp att reda upp detta, säger hon.

Rör i kommunen

Cirka 75 procent av rören är tillverkade av plastmaterial som PVC, PE och betong.

Järn, gjutjärn och segjärn är materialet i drygt 15 procent av rören.

Övriga material är bland annat PP, galvade stålrör, glasfiberarmerad polyester, eternit, saltglaserat lergods, stål och koppar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!