Mannen skickade först in en ansökan till bygg- och miljönämnden i Skellefteå om att själv få ta hand om soporna. De senaste sju åren hade han enligt egen utsago tvingats dra tillbaka soptunnan otömd från landsvägen mer än hälften av gångerna. Han skrev att han under 2020 ställt ut den tolv gånger, men att den bara hade tömts vid två tillfällen.
”Om privata företag skickar fakturor för icke utförd tjänst är det bedrägeri. Samma gäller för myndigheter som Skellefteå kommun”, skrev han i sin ansökan.
Han skrev vidare att matavfallet äter hans hundar upp och annat avfall transporterar han själv till en annan, icke namngiven, kommun för att förbrännas. Att han kör avfallet i sin bil tycker han är bättre än ”Skellefteå kommun som transporterar avfall till Umeå på långtradare med stora avgasutsläpp”.
Bygg- och miljönämnden avslog mannens ansökan, så han överklagade till länsstyrelsen. Myndigheten valde också att avslå hans ansökan. De menade att hans synpunkter på kommunens sophämtning inte utgjorde några särskilda skäl för dispens. De tyckte att uppgifterna kring hans egen hantering av avfallet var ”för allmänt hållna för att (mannen) ska anses ha visat att hanteringen sker på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt”.
Mannen tog sedan ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen. Myndigheten instämde med den bedömning länsstyrelsen gjort och avslog mannens överklagande.