Ur dokumentärfilmsserien ”Stalker” på SVT.
SVT:s uppmärksammade dokumentärserie Stalker tar upp fallet kring Skelleftebon Felix Åkerlund som trakasserades och förföljdes under flera års tid. Han bestämde sig för att göra en polisanmälan, men förundersökningen lades ner direkt.
Polisen letar efter nedläggningsgrunder snarare än att titta på hur man kan driva ärendet vidare, enligt Stefan Holgersson, docent i utveckling och informationssystem vid Linköpings universitet.
– Det gäller inte bara stalkning, utan dieselstölder, skadegörelse, bedrägeri eller någon i trafiken som utsätter andra för fara om och om igen.
I Felix fall användes ett anonymt kontantkort vilket han säger att går att använda som avskrivningsgrund, eftersom det inte finns en utpekad person.
– Polisen som organisation vill gärna lägga ansvar på utredaren som inte fattat det här beslutet. Det är svårt att göra ett bra jobb. Sedan har rikspolischefen fattat ett beslut om att man inte ska ha en fastställd kompetens hos utredare. Det är som att ett fotbollslag som inte vet reglerna på planen och sedan är det dem man skäller på.
Han säger att vad man än granskar inom polisen så kan man se hur det fungerar – att det finns befattningshavare som kämpar och gör ett bra jobb men som inte ges förutsättningar.
– Det behövs inte mer resurser utan det är hur de används. Det gäller allt från gängskjutningar, påskkravallerna och till den här stalkningen. Jag undrar när gemene man kommer att upptäcka det här.
Det fanns också en annan anmälan gällande samma mobilnummer men den såg aldrig polisen i it-systemet. Hur kan det hända?
– Den som inte söker hittar inget även om det bara är några knapptryckningar bort. Om man inte har tid att leta och om man har som inriktning att lägga ner ärenden hittar man heller ingenting.
Tidigare hade man inte datasystem men polisen var ute på fältet och sedan fanns det utredare. Nu har man en jättestor apparat som är väldigt stor, fortsätter han.
– Man har tagit bort operativa resurser och Riksrevisionsverket visar att stödfunktioner ökat väldigt mycket, som HR och annat. Sånt drabbar det här fallet också. Utredaren sitter inte och är elak utan det är inte ovanligt att man skäms för det som presteras. De gör så gott det går med att trolla med knäna.
Polisforskaren Stefan Holgersson är kritisk till hur resurserna inom polisen används.
Tar polisen stalkning på allvar?
– Jag kan inte säga något om just hur det här brottet skötts. Jag tror snarare att det generella problemet är att man ser möjligheten att lägga ner stalkning.
Det finns vissa ärendetyper som prioriteras ned, fortsätter han.
– Stalkning är ett sånt brott som man kan lägga ner när man inte har direkt tydliga saker att gå vidare på.
Det är flera variabler som samverkar till varför det är så här, fortsätter han, men lyfter strukturella problem som han säger har funnits under lång tid.
– I vissa fall kanske den enskilde utredaren göra rätt fast det är fel och det sätter den enskilda beslutsfattaren i en omöjlig situation.
Det viktiga är bilden av polisen och inte innehållet, fortsätter han. Det betyder att man jagar lite för stunden det som är i blickfånget.
– Nu kan man tänka sig att stalkning blir lite intressant. Man kanske säger att det här fallet är olyckligt att det blivit så här. Att vissa misstag gjordes men att de nu vidtagit åtgärder för att det inte ska upprepas.
Okända nummer ringde upp Felix Åkerlund under flera år.
Ordningsmakten, som ska vara transparent, är också rädda att ta upp problemen, fortsätter han.
– Det finns en jätterädsla att säga saker tyvärr och det är också ett tecken på att något är fel, säger han.
När Lars Westermark, lokalpolisområdeschef i Skellefteå, får möjlighet att bemöta kritiken är svaret tydligt:
– Jag känner inte igen mig i att vi skulle leta enkla vägar för att slippa utreda. I Skellefteå har vi sjukt drivna utredare och de brinner för att klara upp brott.
Han säger vidare att de vänder på "enormt många stenar" i förundersökningar, även om det alltid i enskilda fall kan bli bättre.
Lars Westermark lokalpolisområdeschef i Skellefteå, känner inte igen sig i Stefan Holgerssons kritik av polisen. Arkivbild.
Finns det incitament hos er att söka anledningar till att lägga ned utredningar?
– Nej, däremot söker vi en anledning att driva det framåt. I det här fallet så fanns det inte så många som kunde tillföra vem det kunde vara. De visste inte vem det var, men jag vet inte om det var anledningen till att det lades ner.
Läggs sådana ärenden ner när det inte finns en enskild person utpekad?
– Det går inte att generalisera, varje ärende är unikt.
Felix Åkerlund
Generellt gör man bedömningen att man inte kommer vidare i utredningen. När man lägger ner ett ärende så kan man se om det blir en upprepning av brottet och se om det finns ett mönster, fortsätter han.
– Kanske kan man hitta våldsbrott i andra ärenden, hitta DNA och börjar ringa in personen – och då återupptar man gamla ärenden.
Enligt Lars Westermark har de en ganska bra förmåga resursmässigt, även om läget i övriga landet gör att de har resursförstärkningar i Stockholm.
– Det finns strukturella utmaningar hela tiden eftersom samhället är föränderligt, annars står man kvar i gamla metoder. Det blir också mer och mer komplext i och med digitaliseringen.
Felix Åkerlund polisanmälde sin stalker men är kritisk över hur han blev bemött av polisen i Skellefteå.
Han delar heller inte kritiken om att det ska finnas en tystnadskultur inom polisen.
– Vi kan vara kritiska och tuffa mot varandra – det utvecklar verksamheten och det lyfts olika metoder om vad som är effektivt och ineffektivt. Många vill ju mycket mer och det blir alltid diskussioner.
Stalker-serien har ju fått mycket uppmärksamhet – är den något som har lyfts hos er?
– Vi har pratat om inslaget gällande bemötandet och hur det kan ha uppfattats. Det är ingenting som polisen håller på med även om jag inte vill anklaga någon här. Vi är respektfulla och professionella och det är olyckligt. Samtidigt är brottet ju uppklarat.
Det sista avsnittet av "Stalker" sändes förra veckan.
Har ni nåtts av någon kritik utifrån efter serien?
– Inte från jättemånga men det finns enstaka såna grejer. Det var en stark berättelse och så klart blir folk upprörda eftersom det också pågått under lång tid.
Han säger att förundersökningsledare i ärenden gör kontroller och ser om det finns ytterligare åtgärder för att hämta in mer information.
– I det här fallet så var det okänt vem det här var även för Felix under en längre tid.
Enligt Holgersson kan det vara knapptryckningar bort att ta reda på nummer?
– Det var en kontantkortstelefon och det finns de som kan den tekniska delen bättre, men det kan vara en okänd person som inte figurerat i andra sammanhang, säger Lars Westermark.