Enheten som anställer personal är Rekryteringscenter. De har fått betydligt mer att göra och har själva behövt nyanställda. Från 7 till 17 rekryterare på bara ett år.
– Chefer kan också anställa själva, men det har blivit vanligare att de vill ha hjälp av oss. Det beror på att det är svårare att hitta personal, och man måste göra större ansträngningar, säger Linn Landström, chef på rekryteringscenter.
Under 2022 gjordes 1 651 utlysningar av lediga jobb. Året före var antalet 854 och året före 453.
För varje år har alltså antalet dubblerats, vilket främst beror på färre sökande. Då måste samma tjänst läggas ut fler gånger.
Hur många anställdes då i slutänden?
– Under 2022 fick 1 660 personer fast jobb, säger personalchef Joakim Lundin.
– Året före anställde vi 1 089, så ökningen är alltså stor.
En viss del beror på att befolkningen ökar. Då blir det fler barn i förskola och skola, vilket kräver mer personal.
– Därför ökade medetalet anställda; från 7 238 personer år 2021 till 7 327 i fjol.
Cirka 100 av nyanställningarna beror alltså på allmän tillväxt, medan resten beror på ökad personalomsättning.
När folk slutar på kommunen beror det pensioneringar, interna rockader eller att de säger upp sig.
Att byta jobb inom kommunen är väldigt vanligt: Av de tjänster som tillsattes under 2022 så var 1 207 av personerna redan anställda i kommunen, men på en annan tjänst.
453 av de nyanställda kom "utifrån", och av dessa behövdes alltså 100 för att kommunen växer och resten ersätter för pensioneringar och uppsägningar.
Joakim Lundin vet inte vart folk tar vägen som lämnar kommunen helt.
– Vi har tidigare inte gjort några enkäter med folk som slutar, men nyligen har vi börjat.
Det ligger nära till hands att tro att personal flyttat till Northvolt. Joakim Lundin vet att kommunanställda har gått dit, särskilt när batterifabriken startade.
– Men vi har också återfått personal som jobbat en tid på Northvolt. Anledningen kan vara scheman, önskemål att ha lägre sysselsättningsgrad eller att man hellre jobbar med människor än maskiner.
Hur svårt är det att fylla alla luckor?
– Vi har de senaste åren haft färre sökande per vakans. Det syns tydligast i yrken som kräver legitimation, såsom lärare, förskollärare och sjuksköterskor. Men även i andra yrken märker vi den ökade konkurrensen.
Hur ser du på framtiden?
Joakim Lundin säger att det har flaggats för fortsatt personalbrist i tio års tid, det gäller för hela Sverige och handlar om demografi. Det finns många pensionärer och många barn i jämförelse med antalet arbetsföra.
– Det är också många arbetsgivare som drar i de yrkesföra. Försvaret ska ju utöka kraftigt och även polisen.
I Skellefteå är denna konkurrens ännu större eftersom industrin också drar.
– Det är helt klart arbetstagarnas marknad nu.
Vad ska då Skellefteå kommun göra för att ha attraktiva jobb?
Joakim Lundin nämner att ungdomar vill göra skillnad vilket skulle tala för vissa av yrkena i välfärden.
– När det gäller löner så är det en svår balansgång mellan att locka folk och att ta ansvar för skattebetalarnas pengar. Det brukar göras extra lönesatsningar, de beslutas av personalnämnden och brukar inriktas på yrken där vi har mest brist.
– I snitt skulle jag säga att våra löner ligger i nivå med andra kommuner.
Just nu är det lågkonjunktur och det har sagts upp folk på några arbetsplatser i Norrans område. Det kan i viss mån hjälpa upp den generella bristen på personal. Joakim Lundin tror att industrin snabbt fångar upp de uppsagda, annars hälsar han dem välkomna till kommunen.
Utöver yrken som har med människor att göra, har kommunen också svårt att hitta medarbetare inom samhällsbyggnad, exempelvis mekaniker till verkstaden, chaufförer, sotare, park- och anläggningsarbetare.
Vilka inflyttare har då kommunen anställt?
Joakim säger att de har ett samarbete med Northvolt, och i stort sett alla svensktalande medföljare lyckas hitta jobb. Antingen i annan verksamhet eller i kommunen.
– Kommer medföljande från andra länder tar det längre tid, då kan man behöva lägga upp en kombination av deltid och språkkurs.
Ytterligare en kategori är de som flytt kriget i Ukraina.
– Även där har vi språkproblemen, vi har ordnat så kallade prövningsplatser åt dem.