Förra månaden presenterades den nya budgeten för Karlgårdsbron. 444 miljoner extra kommer det att kosta om kommunen väljer att bygga klart den enligt ursprungsplanerna med den nya entreprenören Skanska. Totalsumman förväntas därmed landa på 744 miljoner kronor.
– Det kostar tid och pengar att starta om ett projekt som har kommit halvvägs, med allt från upphandling till att fortsätta ett redan påbörjat byggande, sa Therese Bäckström Zidoli när beskedet kom i slutet av januari.
Men var det nödvändigt att starta om hela projektet? Rolandas Rekasius, vd för Kauno Tiltai i Sverige AB, säger till Norran att de erbjöd sig att göra klart resten av bron - för en betydligt lägre summa.
– Vi behövde 86 miljoner kronor till för att bygga klart hela bron, säger han.
Ställde kommunen frågan till er?
– Vi väntade på att de skulle göra det, men det verkade som att de inte ville. De sa att de hade betalat oss nog.
Det var i april förra året som Kauno Tiltai bröt kontraktet med Skellefteå kommun. Bron stod halvfärdig och bygget hade kantats av både praktiska problem, extra kostnader och konflikter. Förhandlingarna om ersättning hade brutit samman.
– De slutade betala oss i juli 2023, och det var ordinarie fakturor för utfört arbete. Utöver det har vi haft förhandlingar om extraarbeten som tillkommit. Vissa har vi fått betalt för, andra inte, säger Rolandas Rekasius.
Hittills har Kauno fått cirka 230 miljoner kronor utbetalt. I summan ingår flera kostsamma extraarbeten, ÄTOR, som tillkommit under byggtiden.
Dessutom anser Kauno att kommunen är skyldig dem cirka 100 miljoner kronor för arbete, som Kauno utfört men ännu inte fått betalt för på grund av tvisten.
Therese Bäckström Zidoli, projektchef på kommunen, ställer sig frågande till att Kauno Tiltai erbjudit sig att bygga klart Karlgårdsbron för 86 miljoner kronor.
– Det där stämmer ju inte. Under förhandlingarna hösten 2023 kom de med flera olika bud på vad de behövde för att fortsätta bygga men alla var betydligt högre än 86 miljoner kronor. När de sedan hävde kontraktet var vi tvungna att gå ut med en ny upphandling, säger hon.
Grundproblemet i konflikten handlar om att Kauno och kommunen är oense om hur mycket av bron som egentligen är byggd.
– Vi anser att bron är byggd till 67,7 procent, då ska vi också ha betalt 67 procent av kontraktsumman på 202 miljoner kronor, säger Rekasius.
Kommunen å andra sidan anser att inte ens halva bron är klar.
– Mycket handlar om vad man anser är klart och värdet är på det som är byggt, jämfört med det som är kvar att bygga. Jag vill inte föregå den värderingsprocess som just nu pågår där en oberoende värderingsnämnd ska bestämma värdet på det arbete Kauno har utfört. Men jag kan bekräfta att vi inte är överens i frågan, säger Therese Bäckström Zidoli.
Hur mycket skulle det ha kostat att bygga klart bron om ni gjort upp med Kauno och låtit dem bygga klart?
– En exakt summa vill jag inte spekulera i utifrån den juridiska process som pågår, säger Therese Bäckström Zidoli.
Rolandas Rekasius, vd för Kauno Tiltai i Sverige, säger att deras förslag totalt sett skulle ha handlat om 220 miljoner utöver kontraktssumman, alltså drygt 440 miljoner kronor, istället för 744 som totalsumman nu beräknas bli.
– I det ingår allt, kontraktssumman, alla tänkbara ÄTOR som skulle kunna uppstå och även de 86 miljonerna för att bygga klart bron, säger han.
Inte heller det känner Therese Bäckström Zidoli igen:
– De kom med flera olika bud på vad de behövde för att bygga klart men alla var betydligt högre än 440 miljoner kronor. Sen är det viktigt att komma ihåg att i de 744 miljoner kronor som den totala budgeten uppgår till, ingår även våra byggherrekostnader. Det är alltså inte bara Kaunos och Skanskas kostnader, säger hon.