Billigaste lösningarna för E4-ombyggnad har slopats

Det finns hopp om att E4-ombyggnaden inom Skellefteå kommun kan få hög standard. Trafikverkets tidigare stränga hållning har lättats upp något. Planeringschef Lars Hedqvist hoppas på planskilda korsningar både i Lövånger och Bureå och han blir inte motsagd när vi ringer Trafikverket.

2014 bestämdes att det inte skulle bli några planskilda korsningar mellan Djäkneboda och Yttervik. Lars Hedqvist kämpar nu för hög standard på E4 inom Skellefteå kommun, och en av motparterna är Maria Nordström, planansvarig för E4 på Trafikverket.

2014 bestämdes att det inte skulle bli några planskilda korsningar mellan Djäkneboda och Yttervik. Lars Hedqvist kämpar nu för hög standard på E4 inom Skellefteå kommun, och en av motparterna är Maria Nordström, planansvarig för E4 på Trafikverket.

Foto: Trafikverket

Skellefteå kommun2022-12-22 06:00

Alla som färdats på E4 mellan Skellefteå och Haparanda har sett de många planskilda korsningarna och sträckor där det är två filer åt vardera håll. 

Något att drömma om för E4 ner mot Umeå.

Men när det var dags att slutföra breddningarna av E4 var förhållandena annorlunda. Trafikverket levererade kallduschen att resten av vägen skulle bli en lågbudgethistoria. En vägtyp som kallades "Mötesfri landsväg".

Norran berättade första gången om detta år 2014. 

Standarden innebar att man breddar till 14 meter och gör 2+1-filer med mitträcke. Vägen ligger kvar på befintlig plats, det görs inga nydragningar. Antalet utfarter minskas, och de som blir kvar görs som trevägskorsningar med särskilda svängfiler. Inga planskilda korsningar görs. 

undefined
Drömmen som sprack: I trafikverkets beslut från 2014 skulle det inte byggas några planskilda korsningar mellan Djäkneboda och Yttervik. Den här vyn skulle alltså inte komma på fråga.

Alla vägplaner som gjorts för E4 på senare år har haft Gunilla Björklund som projektledare:

– Det stämmer att det beslutades om enklare standard. Det hade i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet gjorts väldigt svulstiga lösningar. Vi får många synpunkter om det på samråden. Folk vill ha samma standard i Västerbotten som i Norrbotten, men det går tyvärr inte. Trafikverket har inte de pengarna i dag. 

– Det ska påpekas att det enklare byggandet har införts i hela landet. Vi har varit på studiebesök i södra Sverige och sett lösningar som är ännu enklare än vi gör och som vi inte vill ha. Exempelvis 2+1-fält som saknar mitträcken. Eller vägar som bara är 13 meter, men vi gör 14 meter för att få bredare vägren och ytor för snö. 

undefined
Nu har trafikverket en generösare hållning igen. Den här planskilda korsningen ska börja byggas i vår mot Sikeå/Robertsfors. Det är stället där det nu finns en stor röd loge.

Gunilla Björklund säger att samtliga planer som gjorts hittills från Sävar och norrut har högre standard än som beslutades 2014. 

– Från början skulle vi inte bredda broar, utan gamla broar skulle finnas kvar med 1+1-fält. Men nu gör nya broar överallt med full bredd.

– Vi skulle inte heller göra gång- och cykelportar under vägen, men det gör vi på flera ställen. Vi har också mer belysning än det var sagt och vi gör mer bullerdämpning mot bostäder. 

– Delvis beror ändringarna på nya regler som kommit under resans gång. Men vi har också sett att vi inte ska bygga hur "billigt" som helst.

– Ännu ett avsteg är att vi har beslutat om en planskild korsning mot Robertsfors/Sikeå. Bygget börjar till våren, säger Gunilla Björklund. 

undefined
...det skulle heller inte göras några gångtunnlar enligt sparförslaget från 2014. Men nu görs sådana på vissa ställen, här är ett förslag vid Broänge norr om Lövånger.

Beställningarna av vägplaner kommer från planeringsavdelningen där Maria Nordström ansvarar för E4.

Även hon säger att vägplanerna blir generösare än det tidigare var sagt. 

– Vi har mera fokus på trafiksäkerhet vilket påverkar hur vi utformar korsningar. Planskilda korsningen mot Robertsfors är ett bra exempel. Vi ansåg att den blir bästa lösning och argumenterade internt för att få loss mera pengar. 

Frågan är nu om avsteget vid Robertsfors kan ge hopp för Skellefteå kommun. 

undefined
Det skulle heller inte göras någon ny dragning av E4, men det föreslås nu vid Ljusvattnet, även om det är på en kort sträcka. Den nya vägen hamnar längre bort från rastplatsen, som i sin tur kan byggas ut och få en bullervall. Här är det förslaget.

– Vi ska kämpa för en eller två planskilda korsningar i Bureå samt en i Lövånger, säger kommunens planeringschef Lars Hedqvist. Befolkningsmängden och trafikmängderna talar för det, särskilt i Bureå där det blir järnvägsstation. 

– Det senaste året har vi sett att Trafikverket har omvärderat Skellefteå, och de håller inte fast vid sina gamla prognoser längre.

Nästa hake är när byggandet görs. Där kämpar kommunen för att ändra ordning i genomförandet.

Trafikverkets nuvarande 12-årsplan antogs i våras och den förutsätter byggande från söder till norr mellan åren 2025-2033. Partierna förbi Lövånger och Bureå ingår inte alls.

Nästa gång planen ska uppdateras är om 3,5 år. 

– Då hoppas vi att både Bureå och Lövånger ska finnas med, och att de etapper som fattas görs från norr istället, säger Lars Hedqvist.

Eftersom kommunen just nu gör en översiktsplan för Bureå är frågorna aktuella. Lars Hedqvist säger att trafikverket sitter med i arbetet, så även om det inte görs någon formell vägplan så ageras det.  

Maria Nordström på Trafikverket håller med om att förhållandena kan ändras när det gäller etapperna närmare Skellefteå. 

Fler planskilda korsningar kan alltså göras om argumenten är goda.

Däremot är hon skeptisk till att ändra ordning på byggandet.

– Planerna görs ju från söder till norr och vi vill bygga medan planerna är färska. 

Maria Nordström säger att trafikverket har börjat förbereda för uppdateringen av 12-årsplanen år 2026.

– Vi vill hela tiden vara beredda på byggande om det skulle komma extrapengar.   

undefined
Etapper vid utbyggnad av E4
Från söder till norr

Djäkneboda-Bygdeå. Klart. Kostade 330 miljoner kronor. 

Sikeå-Gumboda. Bygge pågår. Beräknas kosta 355 miljoner.

Gumboda-Grimsmark.Vägplanen fick laga kraft 15 dec, då regeringen avslog överklagningar. Planeras byggas 2025-2027, för 521 miljoner. 

Grimsmark-Broänge (förbi Lövånger). Vilande.

Broänge-Daglösten. Vägplan nästan klar. Planeras byggas 2028-2033 för 391 miljoner. 

Daglösten-Ljusvattnet. Vägplan görs. Planeras byggas 2028-2033 för 329 miljoner. 

Ljusvattnet-Yttervik (förbi Bureå). Vilande. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!