Det är lång väg från att föroreningar misstänks till de kan tas bort. Ett konsultföretag ska göra markundersökningar, ansvaret ska fastställas, och om det inte finns något ansvarigt företag måste det sökas bidrag från staten. Här görs saneringar på kolkajen i Skelleftehamn 2021.
Skellefteå är en gammal industristad som gett välstånd, men det blir en slags baksmälla när gamla industriområden ska saneras. Det döljer sig mycket föroreningar i markerna, och det kommer både att kosta mycket pengar att sanera och krävas mycket personal som gör bedömningarna.
Det framgår av handlingsplanen som bygg- och miljönämnden beslutade vid senaste mötet. Planen ska göra det möjligt att ha sanerat det viktigaste fram till år 2050.
Men att utreda förorenade områden tar mycket personalresurser. I dagens läge arbetar fyra handläggare på miljökontoret med sådana frågor, och bara på deltid eftersom de även har andra uppgifter. Totalt motsvarar deras insatser mot föroreningar två heltidstjänster. Minst fyra heltidstjänster skulle behövas, om man ska hinna med allt arbete, konstateras det.
Ännu en broms för saneringarna är pengarna, då de kostar mycket att genomföra. Om företaget som smutsat ner inte finns kvar måste man förlita sig på statligt stöd.
Länsstyrelsen har gjort en kartläggning över möjliga förorenade områden baserat på var olika verksamheter finns eller har funnits. Det antas finnas 688 sådana platser inom Skellefteå kommun. Men så många kommer det inte att finnas chans att undersöka.
I stället har länsstyrelsen intresserat sig för 278 platser och delat in dem i fyra riskklasser, beroende på vilka ämnen företagen hanterade.
Riskklass 1 innebär mycket stor risk och Skellefteå har fyra sådana.
Klass 2 innebär stor risk och 84 sådana finns i Skellefteå kommun.
Klass 3 innebär måttlig risk och det finns 142 misstänkta sådana platser.
Klass 4 är liten risk och det finns 48 stycken.
I de nationella målen ska man bara undersöka och vid behov sanera de som hör till riskklass 1 och 2, och detsamma ska Skellefteå kommun göra.
Platser i Skellefteå stad där det kan finnas föroreningar, på grund av att det varit någon industriell verksamhet där.
I en målmedveten takt ska nu miljökontoret se över dessa 88 platser och greppa cirka sju nya per år. När man prioriterar ska man också titta vilken typ av bransch företaget tillhörde, eftersom det är en fingervisning om vad som kan hittas i marken.
Dessutom vill man inventera de platser som länsstyrelsen inte kollade, eftersom det kan finnas missade risker där.
Anledningen till att man inte kan greppa allt på en gång, är att miljökontoret också måste jobba med händelsestyrda ärenden: De bedömer föroreningar den dag någon tänker bygga eller gräva i marken, och ser om de åtgärder byggherren tänker göra är tillräckliga.
– Det har på senare år varit tidskrävande ärenden för personalen, säger verksamhetschef Elisabeth Berggren.
Bedömningar måste också göras för varje ny detaljplan som görs.
Ännu en stor sanering som har gjorts. Det var på Scharinsområdet vid Klemensnäs, och här läggs nya fyllnadsmassor på plats sedan de förorenade grävts bort och lagts på deponi. Bild från 2016.
På så vis innebär den höga byggtakten i Skellefteå att vissa föroreningar riskerar att bli liggande utan åtgärd eftersom ingen har tid med dem. Det är en nackdel om de exempelvis sprids med vatten eller om de ligger på markytan och kan vara farliga för människor.
En stor fråga som miljökontoret exempelvis jobbar med är de gamla luftburna nedfallen från Rönnskär som bromsar nybyggnationer av bostäder i Skelleftehamn, Örviken och Bureå.
Frågor som kommer framöver handlar om marken där man ska bygga Norrbotniabanan och flytta E4 ut ur stan.
Politikerna beslutade att planen med nämnda prioriteringar ska antas, även om man är medveten om att miljökontoret med nuvarande personalstyrka inte kan följa den fullt ut.