När Norran granskar Skellefteskolorna visar det sig att gapet mellan skolan med lägst och högst andel elever som får godkänt i alla ämnen stort. Det jämförelseår Norran tittar på är skillnaden i Skellefteå en av landets största.
Fredrik Stenberg påpekar att det förvisso kan skilja sig mycket år från år, då Skellefteås population är relativt liten och skillnader får stort genomslag statistiskt. Även storleken på skolorna spelar in, där svårigheter på små enheter och i små klasser också får större betydelse. Men att det finns tydliga problem i Skellefteå är ändå ingenting att hymla med, erkänner han.
I Skolverkets verktyg för sambandsanalyser, Salsa, presenteras skolors betygsresultat utifrån deras specifika elevsammansättning, som fördelningen pojkar/flickor, andelen nyinvandrade elever och föräldrarnas utbildningsnivå. Och det är det sistnämnda som har störst betydelse för resultaten i modellen.
– Vi ser ökade klassklyftor i landet och att de slår genom i skolan. Generellt kan man säga att det går allt bättre för barn som kommer från starkare förutsättningar, och vice versa. Det är ett växande problem, säger Fredrik Stenberg.
Skolan har i uppdrag att kompensera för skillnader som beror på elevernas hemförhållanden. Det innebär bland annat att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.
– Nu förväntas Skellefteå expandera kraftigt och det innebär att vi ännu mer måste tänka till gällande placering av skolor, i en värld där marknadsstyrning och skolval utgör svåra faktorer. Men det är något vi måste förhålla oss till. Vi måste försöka klara den här likvärdighetsutmaningen bättre än vad vi hittills gjort.
Den nyligen genomförda omorganisationen, där områdena som en rektor ansvarar för har blivit större, är ett steg på vägen, menar Fredrik Stenberg.
– Det handlar bland annat om att ge rektorerna större mandat och möjlighet att flytta resurser mellan enheterna, på ett bättre anpassat sätt.
Norrans kartläggning visar att vissa skolor har ökat lärartätheten utifrån utmaningar med exempelvis en större andel asylsökande. På Bolidenskolan är lärartätheten exempelvis högre än kommunsnittet. Men det syns dock inte på samtliga skolor med utmaningar.
Fredrik Stenberg förklarar att skolorna får medel utifrån de kommunala principerna för resursfördelning. Principerna liknar Salsa-modellen, och tar hänsyn till fördelningen flickor och pojkar, socioekonomi, föräldrars utbildningsnivå samt andelen nyanlända.
–Men det är en svårighet hur exakt modellen ska vara utformad för att träffa alla eventualiteter. Det beror på de faktorer vi tagit upp, vilken typ av elever skolan har.
Men skillnaderna är ju stora, kan ni inte behöva se över fördelningsprinciperna ordentligt?
– Ja, absolut. De är egentligen under en ständig revidering, för att försöka hitta rätt sätt att nå framgång. Det skulle inte förvåna mig om det blir aktuellt inför 2022, säger Fredrik Stenberg.
Men det kan vara komplicerat, fortsätter han.
–Det här gäller ju också rektorernas förutsättningar, och man vill inte göra alltför stora förändringar från ett år till ett annat, utan det måste ske successivt. Inte minst utifrån förutsättningarna att planera personalhållbarhet.
Föräldrar som läser om det här kan ju tycka att det känns galet om ens barn går i en skola där knappt hälften får fullständiga betyg. Det påverkar ju barnens hela liv. Kan du förstå om de anser att det går för långsamt?
– Ja, det kan jag förstå. Och samtidigt, att hitta den perfekta lösningen, med det skolpengssystem vi har, är inte enkelt.
Men ska en elev behöva ha akademikerföräldrar för att nå kunskapskraven, borde inte en jämlik skola prestera bättre?
– Jo, och jag skulle vilja säga att det är ett jättestort misslyckande, varje gång skolan misslyckas med en elev. Det är klart att det finns förutsättningar att göra saker bättre, men vore det enkelt vore det redan gjort. Men föräldrar har absolut rätt att ställa högre krav på kommunen, och vi ska göra vårt bästa för att förbättra resultaten.
En rektor på en högpresterande skola säger i vår granskning att kommunens budgetneddragningar absolut har påverkat studieresultaten. Hur tänker du om det?
– Jag tänker att vi måste göra det bästa av de budgetförutsättningar vi får. Målet är att rektorerna ska få så mycket som möjligt. Men systemet, som det ser ut i dag, innebär att om antalet elever till skolan ökar, ökar pengen, och minskar det, så minskar resurserna. Det innebär att det är tufft att organisera om, när en klass exempelvis tappar ett par elever. Det är ett komplext problem, som absolut inte är unikt för Skellefteå kommun.
Föräldrar är ofta förtjusta i små enheter. Men utifrån det du beskriver, går det att ha små enheter med bra förutsättningar i dag?
– Man måste arbeta på olika sätt, utifrån den storlek man har. Om vi ser till de allra minsta enheterna i dag, med exempelvis endast sju klasser, så måste de organiseras på ett helt annat sätt än en skola med 400 elever. Det går om enheterna kan bemannas, och lärarna gör ett fantastiskt jobb.
Om ni slog ihop fler enheter, skulle resultaten förbättras?
– Det finns olika perspektiv i det här, men rent teoretiskt gäller att ju större skolenhet du har, desto större möjlighet har du att göra anpassade grupper. Ju mindre population, desto svårare blir det. Men i den andra vågskålen har vi kommunens geografi, att bra verksamhet ska finnas i alla delar av kommunen.
Här finns också en historisk förklaring, fortsätter han.
– När våra skolor en gång i tiden placerades just där de nu ligger var förutsättningarna väldigt annorlunda. Mycket var annorlunda då, inte minst skollagen, kraven på behörighet och legitimation. Det har kommit till eftersom.
Om det blir så att Skellefteå växer snabbt, vilka konsekvenser får det för skolan?
– Det blir en utmaning att tillhandahålla elevplatser på alla de ställen där vårdnadshavare vill få plats. Hittills har det gått ganska bra, men det är en utmaning ifråga om var vi klarar att bygga ut, utifrån de långa planeringshorisonterna.
Och det positiva, ett ökat antal elever?
– Ja, och en blandning av elever. Skellefteå har traditionellt sett haft en lägre andel akademiker, det kommer troligtvis att öka nu. Och ett samhälle mår gott av blandningen, säger Fredrik Stenberg.