Elever i matrådet på Kågeskolan tycker till

På flera skolor i Skellefteområdet finns så kallade matråd. Där ingår elever i olika årskurser: ”Det är viktigt att eleverna får vara med och tycka till”, säger Vega Kågström, årskurs nio på Kågeskolan.

”Vi kan föregå med gott exempel för de yngre”, säger Vega Kågström om den negativa trend kring skolmaten som spridit sig i flera av skolorna i kommunen.

”Vi kan föregå med gott exempel för de yngre”, säger Vega Kågström om den negativa trend kring skolmaten som spridit sig i flera av skolorna i kommunen.

Foto: Karin Israelsson

Skellefteå kommun2020-11-18 06:15

 Skolmaten

Hon är en av elevrepresentanterna i skolans matråd som Norran träffar. Huvudsyftet med matrådet är att fånga upp synpunkter och ideér från alla elever och ta det med skolledning och kommunens måltidsenhet. Ingen fråga är för liten, menar representanterna. 

– Vi får alltid ett svar också, om elevernas önskemål är möjligt eller inte, säger Vega Kågström. 

Theo Christoffersson, som går i årskurs sju, förklarar hur matrådet fungerar. 

– Vi tar upp alla frågor som kommer från klasserna, exempelvis om det är för kallt i matsalen eller andra saker. 

Isac Sandberg, som går i åttan, fyller i: 

– Det kan också handla om önskemål om maten. Vad man vill ha och inte ha. 

undefined
”Vi kan föregå med gott exempel för de yngre”, säger Vega Kågström om den negativa trend kring skolmaten som spridit sig i flera av skolorna i kommunen.

Att skolmaten berör är inget nytt. Men en ny trend, eller tendens, som märks på flera skolor runt om i kommunen är att elevernas inställning till skolmaten ofta är negativ. Något som även märks på Kågeskolan. Därför har skolsköterskan och skolfritidsledaren i ett utskick till föräldrar informerat om trenden. För att bryta den har man bland annat inlett träffar med elever i olika årskurser. Där informerar man om vikten av regelbundna och varierande måltider. Det handlar också om att föra en dialog med eleverna om deras tankar och åsikter kring mat. 

– Den här trenden startade när vi bytte leveranskök från Jörnsköket till Anderstorpsgymnasiet, säger Marina Lidman, skolfritidsledare och tillägger: 

– Det kan ju handa om att man inte vågar smaka det som är nytt, säger hon och tillägger: 

– Det kan ju också handla om grupptryck, men eleverna behöver äta för att orka med skoldagen och många tränar också väldigt mycket. 

Hon menar att det är ytterligare en anledning till att äta ordentlig lunch. 

I skrivelsen till föräldrar på Kågeskolan framgår det att många elever äter sämre och sämre, att många helt väljer att hoppa över lunchen eller äter väldigt lite. Dessutom uppmuntrar man till en dialog med eleverna om att ändra den negativa inställningen till skolmaten. 

Peter Gustafsson är enhetschef vid måltidsavdelningen på Skellefteå kommun. Han är en av parterna i matrådet och sitter också med vid träffen. Han förklarar att det är många bitar som måltidsavdelningen har att lösa innan elevernas skollunch står på bordet, inte minst i att planera och strukturera en matsedel för alla skolrestauranger. 

undefined
Marina Lidman, skolfritidsledare och Peter Gustafsson, enhetschef, måltidsavdelningen vid Skellefteå kommun ingår i Kågeskolans matråd.

Ett mål är att maten ska lagas från grunden och en viktig komponent där är näringsvärdet. 

– Det är mer näring i den mat som lagas från grunden, säger Peter Gustafsson och fortsätter: 

– Maten ska smaka gott och se god ut på tallriken och vi har till exempel smaktester i skolrestaurangerna för att få reda på vad eleverna tycker om maten. 

Han säger också att man räknar ut snittet på näringsinnehållet veckovis och att man kickat igång en 13-veckors-matsedel rätt nyligen. 

Eleverna i matrådet säger att skolrestaurangen på Kågeskolan erbjuder en huvudrätt, ett vegetariskt alternativ och sallad varje dag. Eleverna är eniga om att det är många alternativ. De tycker också att skolmaten oftast smakar bra. 

– Jag tycker att maten är bra fyra av fem dagar, säger Isac Sandberg och tillägger: 

– Det är också viktigt att maten ser god ut. 

Men eleverna i matrådet säger också att det finns saker som kan bli bättre i skolrestaurangen samt kring situationen i skolrestaurangen och nämner ett par. 

– Jag tycker att fler elever har blivit bättre på att äta och många säger att de gillar maten, säger Theo Kristoffersson. 

För att bryta den negativa trenden spånar hela gruppen på lösningar. Det nämns flera förslag och alla bidrar.

– Ni i matrådet kanske skulle kunna prata med de yngre barnen om maten och hur viktigt det är att äta lunch, föreslår Marina Lidman. 

Eleverna i matrådet håller med och tror att det kan vara värt. 

– Vi kan föregå med gott exempel för de yngre, det kan vi absolut göra, säger Vega Kågström och de andra eleverna instämmer. 

undefined
Vega Kågström är ordförande i matrådet på Kågeskolan.

Peter Gustafsson säger att måltidsavdelningen jobbar hårt för att förbättra och förnya. En del är att man kommer att inrätta en receptgrupp. Och när det gäller Kågeskolan så kommer maten inom en snar framtid att lagas på plats. Det planeras nämligen för ett eget tillagningskök, som Norran skrivit om tidigare. 

– Vi för hela tiden en levande dialog om maten i skolrestaurangerna, säger Peter Gustafsson. 

Måltidsavdelningen

Måltidsavdelningen vid Skellefteå kommun lagar mat till förskolor, skolor, boenden inom vård och omsorg, socialkontorets avdelning för stöd och service och sjukhusets avdelningar. 
Skolrestaurangeran serverar tillsammans cirka 12.300 lunchgäster. I förskolan serveras dagligen runt 3.500 portioner, främst från egna tillagningskök. 
Skolor och förskolor följer den gemensamma lunchmatsedeln, men mindre justeringar kan förekomma. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!