Jätteloka.
Kravet om en handlingsplan kom från länsstyrelsen, och senast 31 mars ska den vara klar.
Planen godkändes av samhällsbyggnadsnämnden vid måndagens möte och ska nu skickas till länsstyrelsen. Sedan börjar det mödosamma arbetet med att utrota växterna.
När det gäller jätteloka och tromsöloka ska roten kapas 15 centimeter ner i jorden och grävs upp för hand. Det ska göras i juni. Om det finns större bestånd så kan man som alternativ täcka hela området med plast. Om det blir några plantor kvar kan de kapas i augusti innan de släpper sina frön.
När man tagit bort växten ska resterna läggas i container avsedd för invasiva växter på återvinningscentralen.
När det gäller jättebalsamin kan små bestånd plockas för hand. Om områdena är större kan man köra med slaghack eller röjsåg. Bekämpningen ska göras i juli med återbesök i augusti. Växtdelar som tas bort måste läggas i säckar eftersom arten sprider sig enormt lätt.
När man har börjat med bekämpningen måste man vara ihållig och fortsätta i flera år, annars blir insatserna bortkastade.
Att helt kunna utrota växterna anses inte möjligt. Kommunen ska prioritera områden med höga naturvärden, bostadsområden, rekretationsområden, platser vid vattendrag.
Sara Keisu Lundh, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (S), säger att länsstyrelsens krav gäller förekomster som är anmälda till artdatabanken.
Vilka ska då göra jobbet? Det är alla förvaltningar som äger mark.
– Till att börja med blir det främst park och natur. Det beror på att inrapporterade bestånd främst ligger på våra marker. Vi blir också ledare i arbetet, även om andra förvaltningar också ska jobba framöver, säger Sara Keisu-Lundh, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Än så länge finns inga särskilda pengar för bekämpningen.
– Under 2024 ska vi jobba med befintlig driftsbudget. Det finns visst utrymme för att börja redan i sommar. För 2025 och framåt ska det begäras särskilda pengar, och inför det ska vi utreda om det är samhällsbyggnadsnämnden som begär allt och sedan fördelar, eller om detta görs av varje förvaltning för sig.
Utöver kommunala parker berörs också support och lokaler (tomtmark), fritidskontoret (idrottsanläggningar), mark- och exploatering (skog och obebyggda tomter).
Alla dessa förvaltningar var delaktiga när handlingsplanen gjordes.
Jättebalsamin.
Planen säger inte hur andra fastighetsägare ska agera.
– Nej, länsstyrelsens krav gäller kommunen som markägare. Men det är givetvis väldigt viktigt att alla markägare tar sitt ansvar. Vi diskuterade att göra en informationskampanj, säger Sara Keisu-Lundh.