Så ser avloppsvatten ut när det anländer till ett reningsverk. Sådant bräddas aldrig ut från Tuvanverket, det silas först, men däremot släpptes ofiltrerat avlopp ut i Skelleftehamn och Boliden.
Södra Sverige fick större regnmängder från ovädret än Skellefteå och där blev avloppsproblemen större.
– Göteborg drabbades exempelvis hårt och där hörde man talas om stängda badplatser och andra effekter, säger Ulf Åström som är chef för alla Skellefteå kommuns avloppsverk förutom Tuvan.
Men även i Skellefteå blev det vissa problem, och mest avlopp fick man lov att skicka ut i Skelleftehamn. Det kallas att brädda när man inte hinner ta hand om allt avloppsvatten.
Skelleftehamn har inget eget reningsverk utan det var till Tuvans avloppsverk som vattnet egentligen skulle ha gått
– Det brukar finnas två orsaker till att vi bräddar och det ena är mycket regn. Egentligen ska inte regnvatten komma in i avloppsnätet, men tyvärr är många ledningar här i kommunen gamla, och då rinner regnvattnet ner i jorden för att sedan hamna i avloppsrören.
– Dessutom finns det fortfarande äldre fastigheter som har stuprör och dränering kopplade till avloppsnätet. Då rinner ju regnvattnet rakt in. Det var tillåtet förr i tiden, och kommunen håller på med inventeringar och åtgärder så att dessa kopplingar ska tas bort.
Vid bäddningen den 8 augusti rann 90 kubikmeter ut inre hamnen vid Rönnskär och vidare ut i Kallholmsfjärden.
Frågan är då hur äckligt det ska uppfattas.
– För det första så består avloppsvatten av allt man spolar i hushåll och på arbetsplatser. Även dusch-, disk- och tvättvatten. Allt är ju inte från toalettstolen. Dessutom var vattnet utblandat av regnvatten denna gång, säger Ulf Åström.
– Avloppsvattnet blandas snabbt ut med älvsvattnet, och miljöavdelningen begärde inte några uppföljande prover.
Ulf Åström vid Bolidens reningsverk. Arkivbild.
Nästa vanliga orsak till bräddning är tekniska fel, och ett sådant inträffade i Boliden 7 augusti.
Då släpptes allt inkommande avloppsvatten mellan klockan 12.20 och 14.00. Totalt 70 kubikmeter.
– Eftersom detta vatten inte var utspätt av regn var det mera koncentrerat. Men lyckligtvis är vår recipient Hötjärnsmagasinet, där Bolidenbolaget gör sig av med processvatten. Det är inget ställe där man badar eller fiskar.
Robert Vårstig är chef på Tuvanverket, som är Skellefteå kommuns i särklass störta reningsverk. Där gör man smärre bräddningar några gånger per år på grund av häftiga regn.
I augusti gjordes även tre små bräddningar vid Tuvanverket som berott på extra högt inflöde. Det har handlat om 3-6 kubikmeter per gång.
– Det är normalt för årstiden, även om det kom tidigare än vanligt. Oftast kommer de omfattande regnen i september, och då märks det hos oss cirka ett halvt dygn senare, säger Robert Vårstig, chef på Tuvanverket.
Han poängterar att reningsverket har hög kapacitet och klarar 1 400 kubikmeter avloppsvatten i timmen. De hinner hantera även regnvatten, enda undantaget är när det kommer väldigt snabbt.
– När vi bräddar så gör vi inte det direkt från avloppsrören utan vi låter det gå genom grovfiltreringen först. Då försvinner alla lösa föremål. Vi tar också bort den sand som brukar följa med, så att det inte ska lägga sig på älvsbottnen.
Stället där man släpper ut det bräddade avloppsvattnet är samma ställe som där man släpper ut det renade, nämligen nedströms Bergsbydammen.
– Några kubikmeter är alltså väldigt lite, och då behöver vi inte utfärda varningar till allmänheten. På våren brukar vi tvingas göra 1-2 större bräddningar när snösmältningen drar igång. Då kan det bli cirka 30 kubikmeter. Då ligger det oftast is på älven, och vi behöver inte göra några varningar då heller, säger Robert Vårstig.