Kommunen har sedan 2011 hanterat 17 särskilda händelser, däribland utpressningsvirus, branden på Degermyran och Covid-19-pandemin, varav den sistnämnda bedömts som allvarligast.
Men vilka extraordinära händelser kan sannolikt inträffa i Skellefteå kommun framöver? Det har kommunen nu analyserat i en risk- och sårbarhetsanalys.
Toppar listan gör CBRNE-olyckor. Förkortningen står för kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär och explosiv. Helt enkelt när det går fel i verksamheter som hanterar farliga ämnen. Enligt analysen hanteras omfattande mängder farligt gods nära tättbebyggda områden. Radioaktiva och nukleära ämnen som används vid Skellefteå lasarett transporteras också genom länet. Sannolikheten för en sådan olycka bedöms som en tvåa på en femgradig skala, men konsekvenserna blir stora, fem på skalan.
På plats två kommer stor trafikolycka samt olycka vid evenemang. En stor trafikolycka skulle kunna ske på väg, men även på järnväg, med flygplan eller sjöfart. Det konstateras att tusen evenemang arrangeras i Skellefteå årligen både inom- och utomhus där olyckan skulle kunna vara framme.
Övriga risker är stora skogsbränder, ras, skred och slamströmmar, dammhaveri, oljeutsläpp samt brand i stora och komplexa byggnader.
Utöver det har kommunen hittat ytterligare risker. Flera är väderrelaterade. Det handlar om höga temperaturer och torka, översvämningar, åskväder, stormar och snökanoner. Men även andra extrema händelser skulle kunna påverka oss, exempelvis vulkanutbrott i andra länder i Europa.
Jordbävningar är en annan risk, även om de magnituder som är aktuella här sällan gör någon skada. Men i och med att fler underjordsgruvor görs tilltar den seismiska aktiviteten. Klimatförändringarna spås ge mer halka framöver.
Analysen tar även upp risk för terror och sabotage för att destabilisera olika viktiga strukturer i samhället och injaga fruktan. Totalt har 40 risker identifierats som skulle kunna leda till störningar och extraordinära händelser.
Det finns planer och riktlinjer för hur kriserna ska hanteras av kommunen, men analysen visade att det också finns brister där. Det handlar bland annat om svårigheter med att nå ut med kommunikation, begränsade beredskapslager och avsaknad av reservkraft.
Planen togs upp i kommunstyrelsens arbetsutskott men skickades utan förslag till kommunstyrelsen för smärre ändringar.
Hur väl förberedd är Skellefteå kommun på kriser anser du?
– Jag tycker vi har byggt upp krisberedskapen under de senaste fem åren. Det ställs högre krav på detta i dag. Vi har ett bra utgångsläge och har också ökat resurserna till dessa frågor, säger ordförande Lorents Burman.
Han påpekar att krisberedskapen nationellt är på en helt annan nivå i dag än för tio år sedan. Covid-19, stora skogsbränder och kriget i Ukraina har påverkat, med det förändrade säkerhetsläget och NATO-ansökan.
– Beredskap är numera en del av alla viktiga frågor i kommunerna.
Är det någon särskild del i analysen som fastnat hos dig?
– Nej, egentligen inte, utan vi ser att vi måste arbeta med de här frågorna. Men digitaliseringen medför en ökad sårbarhet för samhällsviktiga funktioner.
Han tillägger att tanken inte är att skrämma upp människor med riskscenarierna.
– Men vi kan inte förringa att det kan ske saker i en framtid. Vi får inte vara naiva. Därför måste vi se de möjliga scenarierna som kan uppträda.