På nyårsaftons kväll 2023 besöker hemtjänsten en kvinna i Skellefteå kommun för att göra en insats i hemmet. När personalen kommer fram hittar de henne på golvet och erbjuder henne hjälp upp, men kvinnan nekar och säger sig fixa det själv.
Kvinnan vill i stället att personalen ska ställa fram medicinen så hon kan ta den senare. Personalen gör som hon vill – och sedan går de därifrån.
När morgonpersonalen besöker kvinnan nästa dag ligger hon kvar på golvet och medicinen från kvällen innan står framme. Personalen tillkallar två kollegor som hjälper kvinnan.
Sonny Bergmark är verksamhetschef för hemtjänsten i Skellefteå kommun.
Hur kan det här hända?
– Det här är jättesvårt... Man (vårdtagaren) får ju välja själv hur man vill göra, men vi lämnar ju normalt sett inte folk på golvet. Man hade kunnat gå tillbaka senare och försöka igen, kontakta hälso- och sjukvården eller anhöriga och säga att vi inte lyckas få hjälpa till. Det finns många sätt man kan agera på, så det jag läser (i anmälan) känns ju inte bra, säger han.
En anhörig till kvinnan har skickat in en anmälan till Ivo och en skrivelse till kommunen.
Den anhörige menar att kvinnan låg på golvet i cirka 11 timmar. Att utläsa av texten är den anhörige upprörd.
”Tänk om hon fått en stroke!?” undrar hen och fortsätter:
”Det tog över en vecka innan närmaste chef kunde rapportera till mig om vad som hänt och hennes åtgärder. Det har resulterat i att jag är ständigt orolig för (kvinnan) när inte ordinarie personal jobbar.”
Lex Sarah-anmälan gjordes i slutet av februari – nästan två månader efter händelsen.
Hur kan det ha tagit så lång tid?
– Det kan jag inte svara på. Vi ska göra anmälningar så fort som möjligt när vi får kännedom om en händelse, så varför den här inte kommit fram snabbare är jag inte säker på, säger Sonny Bergmark.
Är det en brist i sig att det inte kommit fram tidigare?
– Det är inte säkert. Utredningen får visa vad som skulle och borde ha gjorts, säger han.
– När jag pratade med chefen uppfattade jag att man har hanterat ärendet sedan tidigare, men jag vet inte varför man bedömde att inte göra en lex Sarah. Jag uppfattar att ärendet inte är helt ohanterat, men det var omständigheter som gjorde att man ville gå vidare och utreda ordentligt.