40 procent av luncherna är nya och testas i skolorna

Hela 40 procent av alla luncher i Skellefteås grundskolor sedan augusti är helt nya recept och testas nu bland eleverna. ”Vi bygger en receptbank och när vi har många recept, då kan vi släppa mer beslut till kockarna. De vet ju vad eleverna gillar”, säger Peter Lundmark, måltidschef.

Peter Lundmark, måltidschef.

Peter Lundmark, måltidschef.

Foto: Lina Andersson

Skellefteå kommun2020-11-18 06:15

 Skolmaten

För ett år sedan lades Jörnsköket ned. Hur ser förutsättningarna ut för kockarna på de tillagningskök som nu finns på de flesta grundskolor i kommunen? Vi har träffat måltidschefen Peter Lundmark och verksamhetschefen Gabriella Rönnblom. De säger att med det nya systemet kommer man närmare eleverna än tidigare. 

– Kockarna på skolorna kan ha mer dialog med eleverna om vad de tycker om olika rätter. Salladen är ett sådant exempel. Nytt för i höst är att eleverna ville ha oblandade sallader istället för ihopblandade så då har vi infört det, säger Gabriella Rönnblom. 

Sedan skolstarten har många nya rätter introducerats för eleverna. En ny rätt som mottagits väl är den amerikanskt inspirerade mac n' cheese, eller rättare sagt: makaroner i en ostsås. 

– Den var det vegetariska alternativet den dagen, men den åts mer än den ordinarie maträtten den dagen och det var roligt, säger Gabriella Rönnblom. 

Varje tillagningskök får samma matsedel att förhålla sig till under en vecka, men kan variera vilken dag de lagar en viss rätt. Varje kök får också samma budget för råvarorna i måltiden.

– Ska du tillaga pannkaka åt 950 elever kanske du vill börja laga den på måndag för att kunna servera den på torsdag till exempel. Men de som har färre elever på en mindre skola kanske hinner laga den under måndag, säger hon.

Så småningom är tanken att om en fiskrätt exempelvis finns på menyn, så ska ett enskilt tillagningskök kunna byta ut den mot en annan fiskrätt utifrån vad eleverna på den skolan föredrar.

– Till slut kanske de kan välja mellan 50 fiskrätter. Vi bygger en receptbank och när vi har många recept, då kan vi släppa mer beslut till kockarna. De vet ju vad eleverna gillar. Man har inte samma matgäster på en skola som man har på en annan, säger Peter Lundmark. 

Gabriella Rönnblom understryker också att olika målgrupper tar emot maten på olika sätt. 

– I grundskolan finns ju ett stort spann, från förskoleklass till årskurs 9, smaklökarna ändras ju över tid. Så vi behöver testa, och inte bara en gång, hur en maträtt tas emot. De behöver få några gånger på sig.

Just nu är man i första avstämningsskedet och för dialog med kockarna, nästa steg blir en dialog med eleverna. Idag är det via kockarna som eleverna får lämna sina önskemål. Ambitionen längre fram är att det ska skickas ut enkäter till varje elev för att kunna se hur olika klasser och årskurser tycker om maten.

När frågan om matsvinn kommer på tal säger Peter och Gabriella att den åtgärd som gjort störst skillnad var att lägga ned Jörnsköket. 

– Om det blir över något nu på en skola så kan de kyla ned det och göra en extra rätt av det dagen efter. Om det blev tio bleck av pannkaka över på Jörnsköket så fick det slängas och bli biogas, säger Peter Lundmark. 

Ett av målen är att jobba med att minska svinnet och varje skola har fria händer att anordna aktiviteter för att peppa eleverna. På Byskeskolan har de exempelvis haft en tävling mellan låg- och mellanstadiet och högstadiet om vem som slänger minst mat. Vinnare blev låg- och mellanstadiet. 

– Mest svinn har vi när det är den bästa maträtten. Då vill inte eleverna bli utan så de tar mycket och så räcker det inte till de som kommer sist, säger Gabriella Rönnblom. 

Nya rätter

Mac n' cheese

Kasslergryta med chili

Högrevschili

Pulled pork

Kyckling med sambal

Kyckling med rosépepparsås

Ost- och morotsbiffar

Fylld paprika med vegetarisk färsröra

En återinförd favorit: parisare

Maten på grundskolorna

Alla grundskolor serverar en dagens rätt samt en alternativrätt som är vegetarisk och laktosfri. Det finns också fem till sex olika sallader, de flesta oblandade. På högstadiet serveras dessutom en matig soppa eller sallad.

Enligt de mål som är satta politiskt så ska 60 procent av livsmedlen vara svenska och 20 procent närproducerad. Skellefteås skolor ligger över det och har uppemot 68 procent svenskt och 22 procent närproducerat. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!