Skelleftesjukan: Nytt läkemedel väcker hopp

Ett nytt läkemedel för patienter med Skelleftesjukan och hjärtsvikt har presenterats med positiva resultat. "Det är ett stort framsteg", säger Kurt Boman, specialist i kardiologi.

Kurt Boman, senior professor, specialist i kardiologi har deltagit i ett antal studier kring Skelleftesjukan.

Kurt Boman, senior professor, specialist i kardiologi har deltagit i ett antal studier kring Skelleftesjukan.

Foto: Arkivbild

Skellefteå 2018-06-21 07:00

Kurt Boman, senior professor, specialist i kardiologi, och Mona Olofsson, biomedicinskt analytiker och medicine doktor, har under en tid deltagit i en studie som väcker hopp för patienter med Skelleftesjukan och hjärtsvikt. För närvarande finns inga godkända farmakologiska behandlingar för den specifika sjukdomen, men en klinisk prövning av läkemedlet Tafimidis har visat goda utfall.

– Slutresultatet av studien har ännu inte publicerats, men preliminära besked visar positiva och övertygande resultat att den fungerar, säger Kurt Boman.

undefined
Kurt Boman, senior professor, specialist i kardiologi har deltagit i ett antal studier kring Skelleftesjukan.

Läkemedlet används redan mot nervpåverkan, men har aldrig prövats när hjärtat är angripet. Teorin är att läkemedlet förhindrar fortsatt inlagring av amyloiden i hjärtat.

– Läkemedlet bromsar utvecklingen av sjukdomen, vilket har visats för nervpåverkan och nu också mot hjärtsjukdomen. Det är såldes ett stort framsteg, säger Kurt Boman.

Skelleftesjukan, Transtyretin familjär amyloidos med polyneuropati, är en ärftlig sjukdom som ger symtom från nervsystemet, men även andra organ som hjärtat, mag- och tarmkanal och njurar drabbas. På grund av sin ärftlighet är sjukdomen mer koncentrerad i vissa delar av Sverige och världen, speciellt kring Skellefte och Piteområdet, därav namnet Skelleftesjukan. I Sverige beräknas 20 personer per miljon invånare vara drabbad, medan motsvarande siffra i Norr-och Västerbotten är 350 personer per miljon invånare.

Fakta: Amyloid

Vissa gener reglerar hur kroppen bildar en typ av ämnen som kallas proteiner. Vid Skelleftesjukan (TTR-FAP) heter det protein transtyretin. Transtyretin bildas i levern. Om transtyretinproteinet är förändrat på något sätt, kanske det inte kan sköta sina uppgifter som det ska. TTR-FAP uppstår när transtyretinproteinet får fel form och sedan klumpar ihop sig och bildar ett material som kallas ”amyloid”. Det är ansamlingen och inlagringen av amyloid som skadar nerverna och leder till symtomen på TTR-FAP.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!