Han säger också att Alliansen lyft krav om mer pengar till skolan i de budgetar man gemensamt lagt fram.
Var ska pengarna tas ifrån?
– Det finns i den totala ramen och vi menar att det ska tas från Kommunstyrelsen, EU-satsningar och även från fritidsförvaltningen. Det borde finnas administrativa effektiviseringar sedan kultur- och fritid slogs samman, säger han och tillägger:
– Tydligt kunskapsfokus, mer ordning och reda i skolan är politik som vi också skriver under på.
Skolresultaten, när det gäller höstbetygen, brukar ju dippa, enligt Fredrik Stenberg?
– Vi kan se en tydlig dipp nu och vi borde sätta in insatser. Vi kan inte ha en låt-gå-politik kring skolresultaten.
Carina Sundbom, Centerpartiet:
– Vi ser allvarligt på de sjunkande skolresultaten och anser att det behövs förändringar. Vi ställer oss bakom de flesta av de föreslagna åtgärderna som till exempel mer pengar till skolan, extra undervisningstid, minskad administrativ börda för lärarna, aktiva skolval, samverkan i elevhälsan och entreprenöriellt lärande i alla årskurser, säger hon och tillägger:
– Men vi är tveksamma till om mobilfria klassrum och ordningsomdömen resulterar i högre betyg.
Charlotta Enqvist, Kristdemokraterna:
– Vi tycker överlag att det är bra förslag från Liberalerna. Vi vill själva se att lärarna får mer tid till själva undervisningen och att studieron i klassrummen blir bättre genom att mobilen blir förbjuden på lektionstid, säger hon.
Kristdemokraterna ställer sig dock kritiska mot betyg i ordning och uppförande.
– Vi vill också se mer satsningar på elevhälsan för det är alarmerande siffror om psykisk ohälsa bland ungdomar och vi vill att en elevhälsogaranti införs i Skellefteå, där varje elev kan komma i kontakt med elevhälsan inom ett dygn.
Markku Abrahamsson, Sverigedemokraterna:
– Det finns många beröringspunkter på den kravlista som Liberalerna lämnat in och den skolpolitik vi som parti förespråkar. Det handlar om mer ordning i skolan, mobilfria klassrum och fler lärarledda lektioner.
Han tillägger att kraven är bra, men säger också att det inte finns någon kvick-fix för att höja beygsresultaten.
– Det mest grundläggande för bra studieresultat är studiero och att alla kan förhålla sig till det. Vi anser att det saknas genuin politisk vilja för att skolan ska fungera bra.
Hans Brettschneider, Miljöpartiet:
– Ser man på Liberalernas lista finns ett antal saker som även vi drivit, mer pengar till skolan, då till den pedagogiska verksamheten och inte för att täcka högre hyror. Vi har även drivit frågan om vikten av skolbibliotek och läsning, säger han.
Miljöpartiet vill även satsa på tvålärarsystem. Enligt Hans Brettschneider har det blivit lugnare i klassrummen och elevernas kunskap har ökat i de skolor man jobbar så.
– Två lärare har lättare att se alla elever och kan också stötta varandra och dela klassen vid behov, tvålärarsystem har också minskat sjukskrivningar bland lärare.
Jeanette Velander, Vänsterpartiet:
– Angående skolresultaten så har Fredrik Stenberg rätt. Höstbetygen brukar vara lägre, men det är ju ändå inte bra med sjunkande skolresultat, säger hon.
Hon anser att Liberalernas skrivelse är viktig, men tillägger att många punkter är sådant skolförvaltningen redan jobbar med. När det gäller mobilfria klassrum säger hon:
– Det är något som rektorer och föräldrar ska jobba med, inte för politikerna att besluta om.
Vänsterpartiet ställer sig inte bakom det fria, eller aktiva, skolvalet.
– Vi vill ha en jämställd skola, utifrån ett rättvist perspektiv. Oavsett om man bor i Jörn, Burträsk eller centrala Skellefteå så ska alla skolor vara bra skolor. Här vet jag att förvaltningen tittar på hur man kan fördela pengar. Det vill säga skolor med större utmaningar ska ha mer resurser. Fritt skolval har bidragit till ökad segregation och med det försämrade resultat, något som skolverket lyfter på sin hemsida.