Lars Åhman (L) och partikollegan Gun Westin menar att sjunkande meritvärden är alarmerande och kräver åtgärder.
Det handlar om kunskapsresultat höstterminen 2017 för grundskoleelever i alla årskurser. Skolförvaltningen menar att resultaten ligger inom normalspannet, men nu har Lars Åhman (L) och partikollegan Gun Westin listat krav för bättre skolresultat i tolv punkter.
– Det stämmer att höstbetygen brukar vara lägre, men det är ändå alarmerande eftersom det innebär att färre elever kommer in på sitt gymnasieval, menar Lars Åhman.
Båda säger att de är medvetna om att vissa åtgärder på listan redan pågår och att andra är på gång att ske.
Mobilfria klassrum
–Men vi vill ändå ha med dem eftersom vi tänker fortsätta att trycka på för bättre skolresultat, säger Lars Åhman.
Nedan bemöter Fredrik Stenberg vissa punkter, där en rör mobilfria klassrum på lektionstid. I skrivelsen menar Liberalerna att elever som sms:ar, chattar, eller är närvarande på sociala medier stör sina klasskamrater, med försämrad chans att nå kunskapsmålen och att elever med sämst förutsättningar förlorar mest.
Fredrik Stenberg (S) ordförande i för- och grundskolenämnden, Skellefteå kommun.
– Det är upp till varje rektor och lärare att besluta om mobilfria klassrum. Men om jag får höra av lärare att det är ett problem, så kommer jag att lyssna på det, svarar Fredrik Stenberg.
Gun Westin menar att rektorerna kan behöva stöd i de besluten.
– Den här frågan ingår ju i skolans ordningsregler. Men vi vill påpeka att vi tycker det är viktigt att man försöker eliminera den störningsfaktor som mobiler utgör, eftersom många elever efterfrågar lugn och ro i klassrummet. Datorer och ipads har de ju tillgång till under lektionerna, säger hon.
Fler lektioner i svenska
Ett annat krav är fler lektioner i svenska på veckoschemat för nyanlända elever, där behovet finns.
– Det är svårt för elever som kommer från andra länder att på samma tid som andra elever lära sig språket och samtidigt klara kraven för att komma in på gymnasiet. De bör få mer tid för sin språkinlärning, säger Gun Westin.
Hon tillägger att det skulle underlätta för de eleverna att ta till sig kunskap även i andra ämnen.
– Visst kan man ha ambitionen att utöka undervisningstid för nyanlända och vi vet att det är ett utvecklingsområde, men det är även en ekonomiskt fråga, säger Fredrik Stenberg.
”Det är positivt att Liberalerna kommer med förslag på åtgärder och att de har fokus på barns lärande. Vi har, som sagt, åtgärder och vi jobbar hela tiden för att bli bättre.”
Liberalerna vill också införa ett aktivt skolval för alla elever. Ett gemensamt administrerat kösystem med information om alla skolor, både kommunala och privata.
– Skolkommissionen föreslår ett aktivt skolval och jag ställer mig bakom det, svarar Fredrik Stenberg och tillägger att det är politikernas ansvar att verka för att alla skolor ska vara bra skolor och vill undvika att vissa anses bättre än andra.
Har ni planerat att införa ett aktivt skolval?
– Vi har gett förvaltningen ett utredningsuppdrag att se hur vi ska ha det med upptagningsområden i framtiden, eller om vi likt en del andra kommuner ska övergå till relativ närhetsprincip istället.
Liberalerna kräver också kvalitativ fortbildning för lärare i form av ett års vidareutbildning i ämneskunskaper på universitetet. Stegvis ska det erbjudas alla legitimerade lärare som under pågående utbildning får 80 procent av ordinarie lön.
– Det vi har prioriterat är att alla medarbetare som fortbildar sig inom ett bristyrke får den dealen. Det skulle inte hålla ekonomiskt om alla skulle omfattas och jag kan inte motivera en skattehöjning för att genomföra det heller, säger Fredrik Stenberg.
Enligt Liberalerna borde lärarnas kringuppgifter underlättas med en ny yrkeskategori: Lärarassistenter.
– Vi har jobbat med den här punkten rätt hårt och det behövs även andra yrkesgrupper i skolan, säger Lars Åhman.
Liberalerna menar att legitimerade lärare, på så sätt, kan fokusera på undervisning och elevers kunskapsutveckling.
– Jag håller med och det är i allra högsta grad pågående. Vi har ett 20-tal lärarassistenter i dagsläget och fler är på väg in, svarar Fredrik Stenberg.
Han bekräftar också att nya kompetenser är på väg in i Skellefteås grundskolor.
– Socionomer är en ny yrkesgrupp och där får varje skola själv välja var de kan passa in.
Punkt 12 på Liberalernas kravlista rör samverkan i elevhälsan. Här vill man knyta ihop socialtjänst och skolans elevvårdsteam där sekretess inte ska vara ett hinder för elevers välbefinnande.
Fredrik Stenberg svarar:
– Generellt så ser vi inte sekretess som ett problem på det sättet i våra skolor. I grund och botten är socialtjänstens insatser frivilliga och det fungerar, så jag ser det som en ickefråga.
Han understryker också att höstbetygen alltid brukar vara lägre än vårbetygen och att det finns åtgärder som förvaltningen redan arbetar med.
Enligt Staffan Åkerlund, verksamhetscontroller på skolkontoret, kommer uppgifter som är iämförbara med riket att ingå i kommande pedagogiska bokslut som kommer i juni. Graferna visar Skellefteå jämfört med riket när det gäller vårterminsbetygen 2017. Det gäller både meritvärde samt behörighet.
Är det inte bra att ha pejl på läget kring sjunkande betyg?
– Absolut. Det är positivt att Liberalerna kommer med förslag på åtgärder och att de har fokus på barns lärande. Vi har, som sagt, åtgärder och vi jobbar hela tiden för att bli bättre. Men den största utmaningen inom skolan är att vi inte har tillräckligt många lärare, säger Fredrik Stenberg.