Julens berättelser utövar en stark dragningskraft på oss. Och julens sånger har vi burit med oss ända sedan barndomen, ja vi är omättliga på att sjunga och lyssna till dem.
Strax före jul sjöng Da Capo i en fullsatt kyrka, under ledning av Eric Oscarsson. Det märktes på åhörarna att de gärna lyssnar på de traditionella sångerna "Jul, jul, strålande jul", "När juldagsmorgon glimmar" och andra. Sopranen Katarina Fahlgren hade ett innerligt solo i "Till Betlehem mitt hjärta". Även en nyskriven nordamerikansk a cappellasång uppskattades, "In time of softest snow".
En sång med ett tydligt budskap är "Sankta Klara klocka". Texten handlar om en församling i centrala Stockholm som tar ett särskilt ansvar för dem som lever på samhällets skuggsida. Klockans slag blir här symbolen för mänskligt engagemang: ”det finns inget vi och dom”.
Kören ackompanjerades här av basisten Magnus Bergner och Kjell Erehed på piano.
Efter en andakt av Johan Wingård avslutade kören med den 200-årsjubilerande "Stilla natt". Elisabeth Hedblad, som tog emot kören så fint, tackade för sången. Och så gick vi ut i den milda vinternatten med julvisan "Giv mig ej glans" klingande i sinnet.
Tore Bergström