Peab har jobb i fyra år med förlängningen och höjningen av K1. Tobias Holmström är platschef och har ungefär 25 anställda i projektet.
Norran åker ut på dammområdet med miljöchefen Lena Printzell, som också är driftsansvarig för dammarna, och Tobias Holmström, som är platschef för entreprenören Peab vid Björkdagsgruvan. Peab har ungefär 25 personer som jobbar vid dammprojektet.
När utbruten malm anrikas, det vill säga de värdefull mineral sorteras ut från mindre värdefull, bildas stora mängder restprodukter. Vid anrikningsprocessen krossas och mals malmen till små partiklar och restprodukten är anrikningssand. Efter anrikningen är anrikningssanden uppblandad med vatten och detta vill man deponera nära gruvan i dammar där anrikningsand och processvatten samlas upp.
Detta sker i de så kallade klarningsdammarna. Vid Björkdalsgruvan finns i dag K2, K1, som nu byggs ut – och en tilltänkt framtida K3.
– K2 är i drift, men snart för liten, berättar Lena Printzell.
Dammanläggningarna ligger inne på Björkdalsgruvans område och täcker ungefär tre kvadratkilometer
Redan i fjol fick gruvan klartecken i en så kallad byggdom ”att utföra vissa byggnads- och anläggningsarbeten för att förlänga dammen K1 norrut och ändra dammens funktion från dränerande till tät genom partiellt anläggande av tätkärna.”
”K2 är i drift, men snart för liten”, berättar Lena Printzell, miljöchef och driftansvarig för dammarna. Bakom henne växer den förstorade K1 fram.
Detta återkom vid en dom i mark- och miljödomstolen i juli i år. Där konstaterades att dammen förlängning var tvungen att gå i ett mer östligt läge än tidigare planerat. Den dragningen gav gynnsammare geotekniska förutsättningar, med bland annat ”större klarningsyta och deponeringsvolym. Utöver detta förbättras förutsättningarna för en eventuell framtida utökning av befintligt sandmagasin.”
Dammdelen på Björkdalsgruvan tycker täcker ungefär tre kvadratkilometer och på en del av ytan växer den utökade klarningsdammen K1 fram.
Vid arbetet med utbyggnaden av K1 så tas moränen bort och grunden kontrolleras. Sprickor och håligheter injekteras, det vill säga tätas och förstärks. Metoden var vanlig vid vattenkraftsutbyggnaden fram till 1960- och 1970-talen, men inte därefter.
– Vi klär in håligheterna med betong i en omfattning som nog inte gjorts i Sverige på väldigt länge, säger Tobias Holmström.
Peab har jobbat med projektet sedan januari 2020 och ska fortsätta med det till nyår 2023/2024.
– Det är ett stort projekt. Vi har fyra år på oss att genomföra det, konstaterar Holmström.