Claudia, 20 år, hennes två syskon och mamman vet vad extrem fattigdom innebär. När Claudias mamma blev utan jobb i staden Timosoara blev situationen akut. Inga pengar fanns till barnens skolgång och till livets nödtorft.
– När vi kom till Skellefteå så gick min mamma runt och sålde blommor vi köpte och sålde vidare för att få ihop pengar till mat. Ibland var läget så akut att vi funderade på att börja tigga på stan.
Så blev det aldrig. Medmänniskor och kyrkor i Skelleftehamn ställde upp för den romska familjen.
– Vi lyckades etablera oss här. Vi fick ingen hjälp av kommunen, men efter grundskolan fick jag stöd av arbetsförmedlingen. Nu har jag en egen städfirma där min mamma är anställd, säger Claudia som också arbetar ibland som personlig assistent.
– Jag lyckades både få starta eget-bidrag och lån av banken för att köpa utrustning.
Claudia lider med de romska tiggarna som nu finns i kommunen. Hon poängterar vikten av de får hjälp till jobb, eller att de själva lyckas ordna med sysselsättning.
– Jag hjälper nu romerna, kanske kan jag ordna de jobb åt min städfirma Claudia Clean, men då gäller det att jag också får gott om uppdrag åt firman.
Claudia berättar för Norran om den utsatta situation som romerna har i Rumänien.
– En av tiggarna som är här nu är analfabet. Det är dyrt att gå i skola.
Claudia är imponerad av den välvilja som finns i Skellefteå. Hon hoppas nu innerligt att de romer hon och andra hjälper hjälper ska få samma chans till en dräglig tillvaro som hon själv fått och även kämpat sig till.
– Det är inte lätt, men jobbar man på så går det ofta till slut att ordna sin egen försörjning.
Claudia tror det kommer dröja länge innan situationen för romerna i Rumänien förbättras.
– Fördomar finns och fattigdomen är på många håll extrem.